201 (nedan) periodens enda monografier på tyska, om man undantar rättskamps litteraturen, somju ofta riktade sig till en internationell publik. 5.10. Folkrätten I Hermansons professur ingick även folkrätten, och »Anteckningar enligt professor R. F. Hermansons föreläsningar i folkrätt» (1901; IX+371 s.; (8:o) gavs med föreläsarens tillstånd ut av Hjalmar Nyqvist. Den enda monografin i internationell rätt var Erichs doktorsavhandling »Uber Allianzen und Allianzverhältnisse nach heutigem Völkerrecht» (1907; 286+[IV] s.; 8:o), som byggde pä både Paul Labands och Georg Jellineks läror.^° I litteraturförteckningen är dock den franskspräkiga litteraturen mera omfattande än den tyskspråkiga. 5.11. Romersk rätt och rättshistoria Trots att den rättshistoriska litteraturen inte längre var sä dominerande somi början av autonomitiden, var juristernas intresse för historia fortfarande starkt. Såsomovan har visats, var t.ex. doktorsavhandlingar utan en omfattande historik över det behandlade ämnet sällsynta; en annan sak var, att dessa historiker ofta var både ytliga och rent deskriptiva. Till den rättshistoriska litteraturen har även här räknats endast sådana undersökningar, somi sin helhet är historiska och somsaknar en framställning av gällande rätt. ^.11.1. Romersk rätt Wrede, somupprepade gånger varmt talade för den romerska rättens aktuella betydelse (III 1.3.3.), höll själv föreläsningar också över detta ämne. Den litograferade, maskinskrivna serien »Anteckningar enligt professor R. A. Wredes föreläsningar öfver romersk privaträtt, I—IV» (s. a.; 198+132+239+137 s.), sommed delarna »Allmänna delen», »Sakrätt», »Obligationsrätt» och »Familje och Arfsrätt» följde det hugo-heiseska pandekträttssystemet, ersatte Ekelunds över ett halvt århundrade gamla framställning enligt institutionesordningen (del II, s. 218 f.). I motsats till Ekelund behandlade Wrede överhuvudtaget inte romersk rättshistoria, medan han inledde sina föreläsningar med en paragraf »Omändamålet med den romerska rättens studium» (I, s. 1-8). Lika litet som Ekelunds framställning verkar Wredes föreläsningar bygga på självständiga forskningar i romersk rätt. Willebrand doktorerade år 1902 med avhandlingen »Den romerska delegationsläran. En romersk-rättslig studie» (III+202 s.; 8:o), ett arbete, som helt saknar ställningstaganden till den romerska rättens betydelse och forskningsKangas, s. 377 (M. Koskenniemi).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=