199 fattigvården och tvångsåtgärderna mot lösdrivare. Ståhlbergs doktorsavhandling »Irtolaisuus Suomen lain mukaan» (Lösdriveri enligt finsk lag; 1893; 207 s.; 8:o) behandlade den sistnämnda frågan utan historisk barlast i den statsrättsliga positivismens anda.^^ Onni Talas’ »Kotipaikka-oikeus Suomen lain mukaan» (Hemortsrätt enligt finsk lag; 1905; [I]-i-187 s.; 8:o) redogjorde för kommunens skyldighet att bekosta fattigvård. Även Willgrens doktorsavhandling »Om rätt att idka gårdfarihandel enligt finsk förvaltningsrätt» (1891; [II]-1-99 s.; (8:o) kan räknas till obligatoriska historiken hade i Willgrens korta arbete svällt ut till att omfatta över hälften av texten (s. 1-55). ’socialrätt’. Den i avhandlingar nästan samma Till kommunalförvaltningsrätten hör Alexander WilhelmBoismans originella och ovanligt omfångsrika monografi »Om rättskontrollerna i den svenskfinska civila inre förvaltningen med särskildt afseende å I. Den judiciela sjelfstyrelsen i häradet (domsagan) eller det svensk-finska ’selfgovernment’» (1908; IV-1-369 s.; 8:o), trots att största delen av arbetet (s. 117-369) bestod av en historisk framställning av häradssjälvstyrelsen åren 1635—1734. Arbetet inleddes dock av ett teoretiskt och jämförande kapitel om gällande rätt, vilket utmynnade i »Förslag till Lag omhäradsmöten och häradsråd» (s. 89-110) med »Motiver» (s. 111—116). Verket är periodens enda underkända doktorsavhandling vid den juridiska fakulteten. Opponenterna Estlander och Talas hänvisade bl.a. till brister i källmaterialet, men enligt Kangas var grunden till underkännandet bokens »ovanlighet».^'* Denna ’ovanlighet’, kanske snarare underlighet, lyser igenom redan i förordet, i vilket Boisman förfäktade tesen om den svenska lokala självstyrelsens nära samband med den engelska samtidigt som han meddelade, att arbetets tendens, »klandret mot den fordna, svensk-finska adeln ... ett stånd af mestadels ganska ordinäralandtjunkare», var av »fullkornligt objektiv natur». 5.9. Finansrätten Medan kanieralrätten också i Finland systematiskt närmast kunde hänföras till den ekonomiska rätten, somlåg på gränsen mellan privaträtten och den offentliga rätten, uppstod under senare delen av 1800-talet en finansrättsvetenskap, som till en början betraktades som en underavdelning av den lika så nya förvaltningsrätten. Redan Palmen hade dragit en gräns mellan kameral- och finanslagfarenheten, så att den förra omfattade statens inkomster, den senare statens utgifter (del II, s. 75). I det första bandet av »Bibliographia luridica Fennica» är Kangas, s. 398 f. (K. Tuori). Se även Modcens utförliga analys av arbetet (s. 144 ff.). *'* Kangas, s. 416 f. Modeen, s. 148, framhåller bokens »originella men delvis också beaktansvärda innehåll». Boisman, Rättskontrollerna, s. I ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=