196 »Anteckningar enligt prof. Jaakko Forsmans föreläsningar i ’straffprocessen’» (s. a.; 289 s.) utkom som en maskinskriven stencil, men fick tydligen ingen större betydelse, då Granfelt i sitt förord år 1910 nämnde, att studenterna hade varit »i afsaknad af hvarje användbar litteratur beträffande särskildt den inhemska straffprocessrätten». Granfelt gav därför ut i två häften »Straffprocessrätt. Föreläsningar, I» (1908-1910; [II]-i-[VI]+488 s.; 8:o). Verket bestod av en inledning (s. 1—6), »Allmänna grundsatser» (s. 7-58) och »Utländsk straffprocessrätt» (s. 59—120); först därefter gick författaren över till »Finsk-svensk straffprocessrätt», som inleddes av en omfattande »Historik» (s. 121—192), medan avsnittet »Gällande straffprocessrätt» främst behandlade domstolarna och parterna. Montgomerys akademiska inbjudningsskrift »Om anklagelseprincipen i nyaste utländska straffprocesslagar» (1880; 53 s.; 8:o) är författarens enda nämnvärda skrift under professorstiden. Kaarlo Ignatius’ doktorsavhandling »Virallisen syyttäjistön kehittyminen, organisatsiooni ja syyteoikeus. Rikosprosessioikeutta koskeva tutkimus» (Den offentliga åklagarmaktens utveckling, organisation och åtalsrätt. En undersökning i straffprocessrätt; 1900; V+ 264 +VII s.; 8:o) är periodens enda större monografi på detta rättsområde. Ett i finska doktorsavhandlingar ovanligt drag är en rättsteoretisk inledning (s. 1— 34), som behandlar bl.a. statens rätt att bestraffa (s. 7—21), men därefter följer den sedvanliga historiken (s. 35—115) börjande med romersk rätt. »Anteckningar enligt professor R. A. Wredes föreläsningar öfver konkursrätt» (1895; IV+226 s.; 8:o; 2. uppl. 1910), på sedvanligt sätt »med tillstånd af föreläsaren, men utan hans medvärkan» utgivna av E. Saxén, var den enda framställningen av hela rättsområdet. Otto Hj. Granfelt doktorerade år 1906 med »Konkursförvaltaren i vanliga konkurser enligt gällande finsk och svensk rätt» (1906; [I]+237s.; 8:o). Utsökningsrätten i 1734 års lag behandlades i den maskinskrivna stencilen »Anteckningar efter Montgomery’s föreläsningar öfver utsöknings balken» (1888; 84 s.). Den första framställningen av den nya utsökningslagen var en kommenterad lagutgåva, »Utsökningslag för storfurstendömet Finland och öfriga dermed sammanhängande författningar. Med anmärkningar och förklaringar utgifna af Ernst Forsman» (1895; [VI]+479 s. inkl. reg.; 8:o; finsk övers. 1896). »Anteckningar enligt professor R. A. Wredes föreläsningar öfver utsökningsväsendet» utgivna med föreläsarens tillstånd av Hjalmar Nyqvist i tre häften (1902-1903; VIII +537+IVs.; 8:o; ny uppl. 1912) var den enda systematiska framställningen ända framtill Wredes »Utsökningsväsendet» (1929).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=