184 boken också ett aktuellt kapitel »Staten och försäkringsväsendet» (s. 136-188), i vilket Lille behandlar socialisternas krav på statens övertagande av försäkringsväsendet, till vilket krav även ’statssocialisterna’ med Adolf Wagner i spetsen hade anslutit sig.^^ Analysen av detta krav slutade inte oväntat i påståendet, att omstaten övertog försäkringsväsendet, så skulle den »en gång inledd på den socialistiskt-kommunistiskaorganisationens sluttande plan, icke kunna stanna förr än han kväft den fria privata själfvärksamheten» - »medborgarens frihet och själfansvarighet» var »de egentliga förutsättningarna för mänsklighetens hela sedliga kultur-utveckling». Följande försäkringsrättsliga arbeten publicerades först över ett kvartsekel senare. Ilmari Tawaststjerna, som fyra år senare disputerade med en svenskspråkig avhandling om livförsäkring till förmån för tredjeman, gav år 1909 ut en översikt »Henkivakuutussopimus Suomen oikeuden mukaan» (Livförsäkringsavtalet enligt finsk rätt; 135 s.; 8:o). Heimo Helminens doktorsavhandling »Henkivakuutussopimuksesta. I. Sopimuksen oikeudellinen luonne» (Omlivförsäkringsavtalet. I. Avtalets rättsliga natur; XXVIII+213 s.; 8:o) klarade sig inte utan det vanliga rättshistoriska avsnittet (s. 1-34). Då lagstiftning på området saknades, måste Helminen i sin argumentering ofta även ty sig till rättskällan »sakens natur» (se även 2.4.3.3.).^° Liljenstrands »Om Kredit och Vexlar» (1880; VI+226 s.; 8:o) är periodens enda arbete på detta område. Liljenstrand förnekade inte sin stil heller i detta arbete. Förordet inleddes med påståendet, att man inte behövde göra »något djupt tag i historiens schakter för att nå den tidpunkt i vår sociala utveckling, då kredit- och vexelväsendet ännu var hos oss ett hus af kort och papper, en miniaturbild af den stora bygnad, som nu betjenar verldens kommersiela intressen ...». Boken var ämnad närmast för praktiskt bruk och innehöll på slutet (s. 170-226) både Sveriges och Finlands växelstadgar samt »Utdrag ur 1878 års förslag till gemensamSkandinavisk vexelordning». 5.3.4. Familjerätten De olika utgåvorna av Wredes höstterminen 1885 hållna föreläsningar var periodens enda framställning av hela äktenskapsrätten. »Anteckningar öfver Giftermålsbalken enligt professor Wredes föreläsningar» utkomförst som maskinskriven stencil (s. a.; ny uppl. 1894; 210 s.). Då Lars Wasastjerna år 1903 gav ut den första tryckta upplagan ([III]+244 s.; 8:o; 2. uppl. 1913), var föreläsningarna redan sjutton år gamla, och utgivaren meddelade i förordet, att han nödtorftigt ä jour fört den ursprungliga texten och att han hade, rörande ändLille, s. 136. Lille, s. 147 f. Kangas, s. 248 (J. Häyhä).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=