182 5.3.3. Förmögenhetsrätt: obligationsrätten »Anteckningar i Obligations-rätt enligt professor R. Montgomery’s föreläsningar, I-II» (s. 1. &a.; 596 s.) var en handskriven stencil, somtydligen komut på 1870-talet. »Anteckningar enligt professor R. A. Wredes föreläsningar öfver obligationsrättens allmänna del. Med tillstånd af professorn, men utan hans medvärkan, utgifna af Lars Wasastjerna» (1892; VIII+266 s.; 8:o; 4. uppl. 1942; finsk övers. 1932; 2. uppl. 1947) var i årtionden den mest använda läroboken i ämnet. Också Julian Serlachius skrev en översikt, »Lärobok i obligationsrättens allmänna del enligt finsk rätt, 1.—2. H.» (1902; 229+[II] s.; 8:o; finsk övers, av Rafael Erich 1909, varav 2. uppl. 1927); arbetet kunde dock inte undantränga Wredes »Anteckningar» i den svenskspråkiga undervisningen. Serlachius behandlade endast »gäldförhållanden på en allmän nivå» utan att gå in på olika avtal. Julian Serlachius’ doktorsavhandling »Omåtervinning till konkursbo» (1881; [II]+162 s.; 8:o), som i »Bibliographia luridica Fennica» räknas till obligationsrätten, kunde med fog placeras inom processrätten. Serlachius koncentrerade sig ju senare på 1734 års lag, men i denna skrift höll han sig ännu till doktorsavhandlingarnas traditionella och trygga tredelning: »Ofversigt af den utländska rätten» börjande från romersk rätt (s. 1-90), »Historisk öfversigt af den äldre i Sverige och Finland gällande rätten» (s. 91-97) och »Den nu gällande finska rätten» (s. 97-162). Även Wredes doktorsavhandling »Om kvittning enligt finsk rätt» (1883; VI+205 s.; 8:o) hade civilprocessrättsliga drag, och även i denna undersökning var det historiska och jämförande draget förhärskande, då enligt författaren den romerska rättens lära omkvittning »utöfvat det största inflytande på alla senare tiders rättssystem, vårt eget icke undantaget».Avsnittet »Historisk öfversigt» bestod därför av kapitlen »Romersk rätt» (s. 3-40) och »Nyare lagstiftningar» (s. 40—56), medan den andra huvuddelen har rubriken »Kvittningen enligt gällande finsk rätt» (s. 57-195). Den sistnämnda rubriceringen är dock helt missvisande, eftersom författaren även i denna del behandlar internationell doktrin, och hänvisningarna till tysk och nordisk litteratur samt Corpus luris är talrika. Chydenius’ doktorsavhandling »Bidrag till läran om leveransaftalet enligt finsk rätt» (1891; [II]+200 s.; 8:o) hör till periodens viktigare monografier i Finland. Chydenius drog en skarp gräns mellan speciesköp, »köpeaftalet, som afser viss utpekad sak», vid vilket enligt honomäganderätten redan genom avtalet övergick till köparen, och genusköpet, »leveransaftalet».Undersökningen skiljer sig i många avseenden från andra samtida doktorsavhandlingar. Wrede, Kvittning, s. 3. Se Chydenius, Bidrag, s. 1 ff. och 12 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=