181 Trots sitt intresse för 1734 års lag föraktade Julian Serlachius inte utländsk doktrin. Han var mycket sparsammed litteraturhänvisningar, men hänvisade i sin artikel om ogiltighetsläran till Jacobi och i artikeln omjuridiska personer till Laband.^^ Begreppen hämtades ofta från utländsk doktrin, varefter uppgiften var att tolka inhemsk rätt utgående från dessa begrepp. 5.3.2. Förmögenhetsrätt: sakrätten Den första framställningen av hela sakrätten är »Anteckningar enligt professor R. A. Wredes föreläsningar öfver inhemsk civilrätt. Sakrätt, I-III», somförst komut i maskinskriven, litograferad form. Föreläsningarna var uppenbarligen hållna i slutet av 1880-talet, då de anonyma utgivarna (Hjalmar Ekholm och Ottovon Essen) i den första tryckta upplagan påpekade (1899; [I] +272+[II] s.; [I] +178+[I] s. och [I] +206+[II] s.; 8:o), att de »redan af lämplighetsskäl» inte ändrat texten trots att föreläsningarna delvis behandlade »äldre rätt» utan nöjt sig med »talrika hänvisningar till positiv lag».^° Även Julian Serlachius gav ut en »Lärobok i sakrätten enligt gällande finsk rätt, I-II» (1899-1900; VIII +216 och IV+141 s.; 8:o; 2. omarb. uppl. »Sakrätten enligt ...» 1912; 3. uppl. 1916), som var den nyaste framställningen ända fram till utgivandet av Wredes »Grunddragen av sakrätten» (1926). Serlachius’ framställning var avsedd som lärobok i synnerhet för nybörjare, och därför innehöll boken inte »rättshistoriska data och i regeln icke heller litteraturhänvisningar ...».3* Framställningen består av tre avdelningar: »Allmänna läror» (I, s. 1-64), »Eganderätten» (I, s. 64—136) och »De begränsade sakrätterna» (I, s. 136-216 och II). En ’sakrättens allmänna del’ är ovanlig; i Serlachius’ framställning bestod den dock av de sedvanliga inledande avsnitten »Om saker», »Sakrättens begrepp och innehåll», »Besittning» och »Samberättigande». — Serlachius hade tidigare publicerat de sakrättsliga artiklarna »Om preskription af klander i jordafång enligt 1734 års lag» (JFT 1884, s. 1-17) och »Besittningsbegreppet i 1734 års lag» QFT 1897, s. 457-496). Axel Charpentiers fastighetsrättsliga doktorsavhandling »Omsytning» (1896; IV+152 s.; 8:o) är på sedvanligt sätt indelad i »Historisk öfverblick» (s. 5-84) och »Gällande rätt» (s. 85—147). Till fastighetsrätten kan också räknas K. J. Ståhlbergs utförligt kommenterade utgåva av den nya jordlegolagen av år 1902 »Laki maanvuokrasta maalla selityksillä varustettuna» (Lagen omjordlega på landet försedd med förklaringar; 1903; VI+234 s. inkl. reg.; 8:o). Julian Serlachius, JFT 1902, s. 27; JFT 1898, s. 424 och 430. 30 Wrede, Sakrätt II, Förord till andra upplagan. Om utgivarna, se BIF I, s. 276. Julian Serlachius I, Förord.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=