RB 60

167 Billing. »Naumanns tidskrift» var långt in på 1870-talet det enda rent juridiska organet för vetenskapliga artiklar. »Nytt Juridiskt Arkiv», somkomut från år 1874, ville av namnet att döma framstå som en efterträdare till Carl Schmidts »Juridiska Arkif» (1830-1862; se del II, s. 194 f.). Tidskriften (Afd. I) började med referat av och notiser om alla Högsta domstolens domar och beslut, som började komma ut år 1876, främst redogjorde för ny lagstiftning med motiv, men även innehöll artiklar av oftast praktisk natur. Intresset för de nordiska grannländerna var ringa med någon enstaka norsk artikel. Fr. Stang d. ä:s »Omden kungliga sanktionsrätten enligt Norges grundlag» (1883) och ett avsnitt ur Auberts »Norske Retskilder», som behandlade svensk rätts insteg i Bohuslän, Jämtland och Härjedalen, som enda exempel. Efter upphörandet av »Naumanns tidskrift» var »Nytt Juridiskt Arkiv» Sveriges enda rent juridiska tidskrift framtill grundandet av »Svensk juristtidning» år 1916.'^° Redan efter grundandet av TfRår 1888 minskade artikelmaterialet i NJA II och upphörde helt efter år 1916.*^* rättsfallspublikation som en ren medan Afd. II, 4.15. Juridiska hjälpredor m.m. Den juridiska litteraturen för lekmän blomstrade i ovanligt hög grad i Sverige och även i Finland, vilket till en del kunde bero på, att advokattvång saknades i motsats till i Danmark och Norge och att lekmannasakförare var vanliga i underrätterna. En stor del av alstren hör också till den genre, somBjörling milt ironiskt karakteriserade genom rubriken »En hvar sin egen lagkarl» (ovan 4.4.1.). I själva verket var Björlings genrebeteckning inte ens fiktiv, då den i matriklar och biografier helt okände Sven Lindskog verkligen givit ut ett arbete »Enhvar sin egen lagkarl! Praktisk juridisk handbok för menige man med en mängd råd och upplysningar i juridiska frågor, talrika prejudikat och formulär till inlagor, skrifvelser, rättsliga dokument m. m.» (3. rätt. o. tillök, uppl. 1901; XVI +692 s.; 8:o). Hovrättsnotarien Axel Carlborgs på Albert Bonniers förlag i 30 häften utgivna »Lag och rätt. Alfabetiskt uppställd juridisk handbok för hvar man omfattande allmän lag (civil- och strafflag), grundlagar, kommunallagar, ekonomiska lagar m. m. samt juridisk formulärsamling» (1907-1909; 937 s.; 8.o) vände sig tydligen till en mera bildad lekmannapublik och skulle enligt förordet fungera förutom som en handbok även som »en uppslagsbok öfver de viktigaste grenarna af den svenska rätten». Bonniers förlag gav ut även Ebbe Gustaf Flensburgs »Lärobok i lagkunskap för handelsläroverk» (1903; 104+ [1] s.; 8:o; tillägg 1906: s. 105—124, med anledning av den nya köplagen), som här får representera skolböcker i juridik i Sverige. Se även Alodéer, s. 203; Wagner, s. 690 f. 161 Regner, Handbuch, s. 345.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=