166 Den tredje av WilhelmUppströmpå Nya lagberedningens uppdrag skrivna framställningen var en »Ofversigt af den svenska processens historia» (1884; 176 s.; 8:o), i vilken utvecklingen efter år 1734 endast ingick somett »Bihang» (s. 157-177). Hela skriften hade underrubriken »Bihang till den nya lagberedningens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning». WilhelmSjögren skrev en mindre monografi, »Bidrag till en undersökning af kontraktsbrotten enligt svenska medeltidslagar» (UUÅ 1896; 82 s.; 8:0).*^^ Även Reuterskiöld försökte sig på rättshistoriskt författarskap med en liten skrift över ett ovanligt tema, »Om kyrkans bekännelseskrifter enligt svensk rätt. En rättshistorisk undersökning» (1897; 24 s.; 8:0). Delin fortsatte med sina undersökningar om oäkta barn med »Om oäkta börd samt om oäkta barns rättsställning enligt äldre svensk rätt» (1909; V+ 147 s.; 8:0). I litteraturförteckningen är den tyska andelen arbeten ovanligt liten, medan många i Sverige sällan använda nordiska verk ingår, bl.a. Svend Bentzons »Uzegte Born», Brandts rättshistoria, Finsens isländska familjerätt (se del II, s. 88), Robert Lagus’ båda avhandlingar omoäkta barn (del II, s. 207 ff.), Nordströms svenska samhälls- och rättshistoria (del II, s. 220 ff.), dansken Carl Normanns »De legitimatione» (del II, s. 59) och Paus’ samling av gamla norska lagar (del I, s. 189). Även nyare rättshistoria var föremål för en del undersökningar. En av periodens mera framstående rättshistoriker i Sverige var den tidigt avlidne Pär Adolf Östergren, som var historiker till utbildningen. Östergren disputerade i Lund för fil. dr.graden år 1895 med avhandlingen »Tvisten om ägande- och nyttjanderätten till skattejord vid pröfningen af lagkommissionens förslag till Sveriges rikes lag hos 1731 och 1734 års ständer» ([II]+85 s.; 8:0), ett arbete, som alltså låg på gränsen mellan politisk historia och rättshistoria. Efter att ha avlagt jur. kand. -examen fortsatte Östergren med samma tema och gav år 1902 ut »Til historien om 1734 års lagreform» med delarna »I. Inledning och öfversigt» (XII+139 s.; 8:0) och »II. De civilrättsliga balkarna inför 1731 och 1734 års ständer» ([II]+268 s. inkl. reg.). Den första delen behandlade lagreformens förhistoria sedan början av 1500-talet samt ständernas förhandlingar om de icke-civilrättsliga balkarna, medan den andra delen bestod av ett noggrant referat av de fem första balkarnas öden under riksdagarna. 4.14. Tidskrifter Den s.k. »Naumanns tidskrift», med det officiella namnet »Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning» (se del II, s. 196 f.), utkom till år 1888; efter utgivarens död utgavs årgångens sista nummer av rådmannen Walfrid Recension av denna skrift och Sjögrens tyskspråkiga arbeten i TfR 1898, s. 279-290 (I. S. Landtmanson).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=