161 De talrika förändringarna i lagstiftningen krävde ständigt nya upplagor av tidigare verk eller helt nya arbeten, t.ex. Erik von Wolckers »De beslutade nya skattelagarna med motiv och förklarande text jämte uppslagsregister» (1910; [II]+235 s.; 8:o), även detta en exegetisk kommentar, i vilken lagtexterna ingick. Trots övergången till inkomstbeskattningen hade de indirekta skatterna fortfarande stor betydelse. Lembke, som blivit docent i nationalekonomi i Lund, gav år 1903 ut en monografi »Omsockerbeskattning» (259 s.; 8:o). 4.12. Folkrätten Den flitigaste folkrättslige författaren var Richard Kleen. Av hans ojämna produktion kan nämnas »Omkrigskontraband enligt allmän folkrätt samt staternas lagar och fördrag» (1888; 340 s.), »Neutralitetens lagar, I-II» (1889-1891; XVI+784 o. XI+923 s.) och »Kodificerad handbok i krigets lagar till lands och till sjöss enligt aftal och vedertagen sedvänja bland hyfsade folkslag» (1909; XXVIII +1053 s.).>« Periodens enda folkrättsliga doktorsavhandling är B. Kr. Grenanders i Uppsala försvarade »Om de folkrättsliga vilkoren för rätt att i krig betraktas och behandlas somsoldat» (1877; 53+L s.; 8:o; fransk övers. 1882), ett till och med i Sverige ovanligt tunt arbete, somutökats med en dokumentbilaga. Johan Kreiigers »Hufvuddragen af utländingars rättsförhållande i Sverige» (1876; [IJ+ 131 s.; 8;o) hörde enligt författaren till den »privatafolkrätten», som behandlade »förhållandet emellan en stat å ena sidan och andra staters medborgare å den andra». Då den svenska privata folkrätten var »genom praxis och positiva lagbud föga utbildad», var framställningen främst »en teoretisk undersökning», som ställvis stödde sig på »ett och annat exempel från bruket och lagstiftningen i främmande länder». Reuterskiölds »Omstater och internationella rättssubjekt. En komparativt stats- och folkrättslig principundersökning från positiv rättsståndpunkt» (UUÅ 1896; 92 s.) är en liten skrift, somligger på gränsen mellan statslära, allmän statsrätt och folkrätt (se även III 4.3.). 4.13. Romersk rätt och rättshistoria 4.13.1. Romersk rätt Trots att Olivecrona ännu år 1880 kunde konstatera, att flertalet juris studerande aldrig läste romersk rätt, kom den tyska pandekträttens starka inflytande i Sverige till uttryck i ett nyvaknat intresse för forskningar i den tidigare så gott Se förteckningen i SBL 21, s. 250. KreUger, s. 1 och 3. 12
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=