159 intressanta utredning». En redogörelse för främmande rättssystem skulle ha betungat framställningen » - utan motsvarande nytta, vid det förhållande, att arbetets föremål är gällande rätt, icke rättspolitiska betraktelser öfver värdet af vår tryckfrihetsprocess’ principer och öfver riktlinjer för en reform». J. L. Bååths på eget förlag utgivna arbete behandlade däremot »Tryckfrihetslagstiftningen i Sverige och några främmande länder, I» (1909; 288 s.; 8:o). Också i denna bok beklagade sig författaren över lidna motgångar. Då han begärt offentligt understöd för tryckningen, hade regeringen sänt manuskriptet till Uppsalafakulteten, som avgivit ett negativt utlåtande. Bååth polemiserade särskilt mot Hugo Blomberg, somhelt hade underkänt arbetet. 136 4.10. Förvaltningsrätten På grund av den omfattande omorganiseringen av förvaltningen var Theodor Rabenius’ »Handbok i Sveriges gällande förvaltningsrätt, I-III» (1866-1873; se del II, s. 186 ff.) helt föråldrad, »antiqverad», redan vid 1800-talets slut, trots att den första delen kommit ut i en ny upplaga år 1875.*^^ Rabenius’ arbete fick en efterföljare i John Asks »Föreläsningar i svensk förvaltningsrätt, I-III, Förvaltningens organisation» (1902-1906; [I] +135 +[l] s.; XXII + 153 +IV s. och IV+XXXII +246+V s.; 8:o). Den första delen behandlade »Den allmänna centrala förvaltningen», den andra »Den allmänna lokala förvaltningen» och den tredje »Riksdagens förvaltning» och »Kommunalförvaltningen». Asks förvaltningsrätt är i alla avseenden ett traditionellt arbete, och ingenting tyder på att författaren skulle ha bekantat sig med den moderna förvaltningsrättsdoktrinen i Tyskland och Frankrike. De fåtaliga litteraturnoterna hänvisar till den sparsamma äldre svenska litteraturen i ämnet. I likhet med Rabenius’ arbete saknar Asks framställning en förvaltningsrättens allmänna del; den korta inledningen (I, s. 1-9) behandlar rättssystematiken och förvaltningens historia i Sverige. I övrigt kan verket betecknas som en detaljgranskning av gällande förvaltningsrättsliga stadganden i Sverige. Den snabba utvecklingen på området tvingade författaren att förse de senare delarna med omfattande »Rättelser och tillägg» till de tidigare. Den kommunala förvaltningsrätten fick med tiden allt större betydelse. C. G. Hammarskjölds »Bidrag till tolkning af K. Förordningarne den 21 mars 1862 omkommunalstyrelse på landet och i stad samt omkyrkostämma med ledning af prejudikat» (1888; VIII+300 s.; 8:o) är periodens första större arbete om kommunalförvaltningen. Såsomtiteln anger, bygger arbetet på prejudikat, och Alcxanderson, Föreläsningar, s. III f. '37 J. L. Bååth, s. 5 ff. Se Ask I, Företal. 139 Ask II, s. I-XXII och III, s. I-XXXII. 138
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=