RB 60

157 »Statsmaktens organisation» (s. 204-288); det sista kapitlet behandlar endast »Konungen och konungadömet», och verket förblev alltså oavslutat. Efter Blombergs död gav Reuterskiöld ut en andra upplaga av de publicerade häftena »i delvis förkortad form» (1911; XI +204 s.; 8:o) och meddelade i förordet, att något manuskript till en fortsättning inte påträffats i författarens kvarlåtenskap. Blomberg hade år 1880 givit ut »OmSveriges Högsta Domstols statsrättsliga ställning och betydelse» (UUÅ 1880; 91+[1] s.; 8:o); omkring hälften (s. 5-48) av undersökningen består av en »Historisk öfversigt». År 1891 gav han ut »Omsvenskt statsborgarskap» ([!] +145 s.; 8:o), somredan tre år senare för att tala med Kirchmann »förvandlades till makulatur», då det nordiska lagstiftningssamarbetet resulterade i en ny lag i Sverige.Författaren gav dock först år 1903 ut ett litet häfte »Omsvenskt statsborgarskap, II, Enligt lag omförvärfvande och förlust af medborgarrätt den 1 oktober 1894» ([I] +53 s.; 8:o). — Blomberg hade i sin ungdom disputerat med en liten avhandling i den filosofiska fakulteten »Studier öfver det nuvarande svenska landstinget» (1875; 78 S. +2 tabellsidor; 8:o). De svenska statsrättslärda intresserade sig i synnerhet för riksdagens verksamhet. Denna litteratur inleddes av Herman Rydins monumentala »Svenska riksdagen. Afhandling i statsrätt, I, Riksdagens sammansättning och inträde i verksamhet, 11,1, Riksdagens verksamhetsområde och rättigheter» och »11,2, Ordningen för riksdagsärendenas handläggning. Riksmötes afslutande och upplösning» (1873—1879; [II] +VI +260 s., XII +387 s. och XII +412 s.; 8:o), som också byggde på författarens praktiska erfarenhet.Några av periodens doktorsavhandlingar om riksdagen visar, hur flytande gränserna mellan statsrätt, statsvetenskap och rättshistoriavar. Carl Malmroth och Gotthard Gunnarsson försvarade år 1900 i Lund sina avhandlingar »Kamrarnas inbördes ställning i stater med tvåkammarsystem» (IX+237 s.; 8:o) resp. »Förstärkta utskott inom svenska riksdagen under tiden 1809-66» ([IIJ+ 116 s. +tabell; 8:o) och Robert Malmgren år 1908 sin avhandling »Omsärskilda utskott. Till belysning af den svenska riksdagens utskottsväsende» (130+XXIII s.; 8:o), medan Ernst Rönnblads »Formerna för grundlagsfrågors behandling i svenska riksdagen 1809— 1866» ventilerades i Uppsala år 1898. Av dessa till ämnesval och metod likartade undersökningar försvarades endast Malmgrens avhandling i den juridiska fakulteten, de övriga var avhandlingar för fil. dr.graden. Fil. lic., jur. kand. Carl Gustaf Melander hade idkat studier vid båda fakulteterna, och han gav år 1908 ut »Svenska riksdagens justitieombudsman. En statsrättslig undersökning, 1:1» (XII+160 s.; 8:o), i vars förord han tackade sina båda lärare, professorerna S. J. Boethius och Blomberg. Melander försökte Recension i TfR 1892, s. 400—408 (P. Isberg). U- Se Nyman, s. 168 f.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=