156 mycket sparsamt bruk av litteraturhänvisningar, dels genom en ovanligt pompös stild^^ Ernst Tryggers i åtta häften utkomna exegetiska »Kommentar till Utsökningslagen» (1897-1904; VIII+576+LIVinkl. sakreg.; 8:o), somäven innehöll lagtexten, var länge standardverket inomutsökningsrätten, och det har senare konstaterats, visserligen i en nekrolog, att få verk har haft så stor betydelse för svensk teori och praxis.Trygger hade tidigare skrivit en liten monografi »Lagsökning för gäld» (UUÅ 1893; 57 s.; 8:o). 4.8. Internationell privaträtt Ämnet internationell privaträtt ingick i Reuterskiölds professur i Uppsala, och den flitige författaren skrev ett par arbeten även på detta område. Med överrubriken »Föreläsningar öfver privat internationell rätt, I-II» gav han ut två arbeten: »Omäktenskap, äktenskapsskillnad och förmynderskap enligt svenskinternationell rätt, I, Till tolkningen av konventionerna af 12 juni 1902 och 17 juli 1905 samt lagstiftningen af 8 juli 1904» (1905-1909; XI+312 s.; 8:o) och, som del II i serien, »Handbok i svensk privat internationell rätt (process-, utlämnings-, straff- och privaträtt» (1907; VII +216 s.; 8:o; 2. uppl. 1912). Trots termen »Handbok» i det senare arbetet och författarens önskan, att framställningen kunde »tjäna till upplysning och vägledning för praktikens män», är båda verken i första hand läroböcker. Då det gällde »handboken» uppgav författaren också, att »[hjufvudkällan ... och i viss mån mönstret» för boken hade varit »V. Bar’s förträffliga Lehrbuch des internationalen Privat- und Strafrechts» (1882).i^^ 4.9. Statsförfattningsrätten Liksom tidigare (del II, s. 183 ff.) doktrin. Den sista delen av Christian Naumanns »Sveriges Statsförfattningsrätt, I-IV» (del II, s. 184) komut först år 1874, men den långa utgivningstiden, trettio år, gjorde, att verket redan då var delvis föråldrat, och det tycks inte heller annars ha rönt någon större uppskattning.En efterföljare lät dock vänta på sig, och Hugo Blombergs mera anspråkslöst upplagda lärobok »Svensk statsrätt. Föreläsningar, 1.-2. häftet» ([VIII]+288 s.; 8:o) komut först åren 1904-1906. Blombergs arbete bestod av en lång rättsteoretisk »Inledning» (s. 1-41; se även III 4.), »Den svenska statsförfattningen» (s. 42-89), »Den svenska staten» (s. 90—162), »Föreningen med Norge» (s. 163-203) och statsrätten ett viktigt ämne i svensk var Se i synnerhet Sandberg, s. 1 ff. SvJT 1943, s. 657 (Birger Ekeberg). Reuterskiöld, Handbok, s. III. Recension i UfR 1885, s. 81-86 (J. Deuntzer). 128 130
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=