155 »Omställande under framtiden för brott» (49 s.; 8:o) och »Spörsmål ur den formella konkursrätten» ([I] +60 s.; 8:o)d2i Till straffprocessrätten hör Kallenbergs omfattande »Om forum i brottmål» (1896; VIII+259 s.; 8:o). Som vanligt dominerar den tyska litteraturen i förteckningen över citerade arbeten, men Kallenberg hade även använt sig av all äldre svensk och finländsk litteratur, t.o.m. »Handskrifna anteckningar enligt Calonii föreläsningar öfver Rättegångsbalken», som uppgavs finnas i ett enskilt bibliotek.'-2 Sigfrid Skarstedt skrev en tvådelad monografi »Omstraffprocessuella tvångsmedel enligt svensk rätt, I-II» (1895-1896; III+232 och IV+296 s.; 8:o), varav den första delen fick göra tjänst somförfattarens doktorsavhandling i Lund. I litteraturförteckningen i den andra delen, som hade underrubriken »Häktningsinstitutet», är Getz och Hagerup, Goos samt Wrede nordiska auktoriteter. Skarstedt gav vid samma tid också ut en liten skrift »Omåterförvisning af mål. Studier i svensk processrätt och domstolspraxis» (1896; [II]+76 s.; 8:o). Senare gav han ut nya JB (1907), nya hyreslagen (1907) och nya aktiebolagslagen (1910) med »förklarande anmärkningar». Aven Oskar Hedenskog doktorerade år 1896 i Lund med en straffprocessrättslig avhandling »Om offentlig åtalsrätt» ([II]+214+[1] s.; 8:o). Framställningen, som enligt förordet inskränkte sig »till innehållet af rätten att anhängiggöra brottssaker hos domstolen», har ovanligt många nordiska arbeten i litteraturförteckningen: fyra verk av Goos, Hagerups straffprocess och skrifter av Montgomery, Wrede, Forsman, Nordströmoch Grotenfelt. Av utomnordiska arbeten märks Heinrich Ahrens’ juridiska encyklopedi och von Liszts straffrätt.'“5 123 Av konkursrättsliga monografier kan nämnas Hugo Martins »Om ackord i konkurs enligt svensk rätt» (1880; 148 s.; 8:o). Gustaf Angelo Broomé, son till Gustaf Broomé, gav år 1888 ut »Studier i konkursrätt särskildt med afseende på svensk rätt» (108+[1] s.; 8:o).*’^ Ludvig Sandberg doktorerade i Lund med avhandlingen »Ombolags konkurs» (1893; 145 s.; 8:o); huvuddelen av avhandlingen (s. 7-87) behandlar dock på sedvanligt sätt »bolags historiska utveckling». Avhandlingen skiljer sig däremot från genomsnittet dels genom ett 121 Mycket kritisk recension av Gemmels samtliga skrifter i JFT 1912, s. 230-251 (O. Hj. Granfelt). Kallenberg, Forum, s. V. Recensioner av Kallenbergs båda processrättsliga arbeten: Wrede, JFT 1897, s. 506-509. Recension av Skarstedts båda arbeten: JFT 1897, s. 509-514 (R. A. Wrede). '-■* Se Regner, s. 86 f. och 241. 125 Hedenskog, s. 211 ff. Positiv recension av Wrede, JFT 1897, s. 516-518. '^6 Recension av Martins avhandling i JFT 1882, s. 188-191 (J. Serlachius). Enligt Afzelius var Broomés »Studier» så bristfälliga, att de ej borde recenseras; Modéer, »Käre Francis!», s. 133.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=