RB 60

152 En till den allmänna processrätten hörande, främst rättshistorisk och komparativ skrift är häradshövdingen Carl Stenbergs »Omde svenske under-rätternes uppkomst, utveckling och omgestaltning» (1878; 139 s.; 8.o). Litteratururvalet i den »Sveriges Herrar Underdomare» tillägnade boken visar, att dansken Hother Hages produktion (del II, s. 74) var bekant även i Sverige. Ivar Afzelius’ »Grunddragen af rättegångsförfarandet i tvistemål. Jemförande framställning af utländsk och svensk lagstiftning» (1882; 201 s.; ny uppl. 1886) hade enligt författaren »tillkommit såsom förarbete till den i fråga satta reformen af vårt processväsen ... och bär ... pregeln af det ändamål, somgifvit det upphof».^°^ Bland de ytterst sparsamma litteraturhänvisningarna märks Wredes »Processinvändningarne» (1884; se nedan 5.6.).^°® Afzelius hade inlett sitt processrättsliga författarskap med »Omparts ed såsom processuelt institut» (1879; l +\74 s.; 8;o; 2. uppl. 1915); ett arbete som på sedvanligt sätt till stor del (s. 13—87) består av en historisk översikt över rättsinstitutets utveckling i romersk, forngermansk, kanonisk och äldre svensk rätt. Av författarens nordiska källor kan nämnas Nellemann samt en artikel av Montgomery. Ernst Trygger stod för några mindre exegetiska kommentarer, som även innehöll lagtexten, nämligen »Kommentar till Lag angående ändrad lydelse af 11 kap. Rättegångsbalken» (1901; [I] +96 s.; 8:o), »Kommentar till Lag om handräckning åt utländsk domstol m.m.» (1901; [I] +54 s.; 8:o) och »Kommentar till Lag omändring i vissa delar af rättegångsbalken den 14 juni 1901, Första häftet» (1902; 116 s.; 8:o). 106 109 Nya lagberedningen sysslade med en reform av processrätten redan på 1880talet, och lagberedningens sekreterare, hovrättsrådet WilhelmUppströmskrev på beredningens uppdrag tre framställningar i ämnet, »Om domstolarnas inrättning och dermed sammanhängande ämnen» (1884; 188 s.; 8:o) och »Ofversigt af straffprocessrätten enligt främmande och svensk rätt» (1884; 260 s.; 8:o); den tredje framställningen var rättshistorisk (4.13.2.). Carl Otto Montan, somfungerade somsekreterare i den s.k. »förstärkta lagberedningen», gav på eget initiativut »en opartisk och i hufvuddragen fullständig skildring», »Reformarbetet rörande det svenska rättegångsväsendet 18801893» (1893; 135 s.; 8:o). Enligt Montan lämnade skriften »ett bidrag till vår rättshistoria», men kunde i framtiden också vara av nytta för den, som kom »att syssla med arbetet på rättegångsväsendets förbättring» och önskade få veta, vad somtidigare hade skett. Stenberg, s. 124 not 1. Afzelius, s. III. Recension i JFT 1882, s. 184—188 (J. Serlachius). Afzelius, s. 18 not 1. Afzelius, Ed, s. 124 not 1 och s. 153 not 1. Montan, Reformarbetet, Förord. Recension av detta arbete och Montans uppsatser i TfR 1894, s. 107-109 (I. A.). - Montan hyste intresse för katedersocialismen och publicerade tysken 110 106 107 108 109

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=