151 delar».’®' Arbetet kom slutligen att omfatta tre delar (1910-1914), och det översattes också till tyska. Modéer hävdar, att komparationen blev ett självändamål i Thyréns framställning. detta dragvar allmänt i periodens litteratur. 102 men Till det sällan behandlade ämnet »internationell straffrätt» kan man räkna Albert Ehrensvärds i Lund försvarade doktorsavhandling »Omverkan af utländsk straffdomi straffrättsligt hänseende» (1895; 160-1-XV s.; 8:o). Det kan noteras, att i författarens förteckning över huvudsakligen använda arbeten ingick tjugo tysk- och femton franskspråkiga, men blott två engelska verk. 103 Antell hann under sin tid somdocent i Lund även ge ut en »Handbok i svensk militärstraffrätt» (1896; VIII-i-154-1-XXXs.; 8:o), enligt författaren »det första i tryck framträdande försöket till utläggning af nämnde rättsdisciplin». Antells intresse för rättshistoria syns också i detta arbete, som innehöll en rättshistorisk inledning (s. 2-22), vilken motiverades med att »Gustaf II Adolfs krigsartiklar [hade] varit banbrytande inom militärstraffrätten och öfverhufvud grundläggande för hela den moderna krigslagstiftningen». rådet Hj. Tauvons »Handbok i militära disciplinmål» (1896; [IVJ-i-110 s.; 8:o) är ett enkelt referat av gällande stadganden. Krigshovrätts 104 _ 4.7. Processrätten Även den föråldrade rättegångsbalken i 1734 års lag krävde ändringar, som dock stannade vid delreformer — först år 1942 antogs en ny RB, som trädde i kraft år 1948. I motsats till dansk och norsk rätt var gränsdragningen mellan civil- och straffprocessen inte lika skarp i Sverige och i Finland, och en del arbeten kan räknas till den allmänna processrätten. Gustaf Broomés »Allmänna civilprocessen enligt svensk gällande rätt» (1882; [VI]-t-353 s.; 8;o; 2. uppl. 1886) var enligt förordet en utvidgad version av författarens översikt av den svenska civilprocessrätten i »Nordisk Retsencyklop^edi» (ovan 1.1.). Periodens mest framträdande och produktive författare på processrättens område var Ernst Kallenberg i Lund; hans huvudarbete »Svensk civilprocessrätt» komut i två band först år 1917 och 1930. Till den här behandlade periodens allmänna processrätt hör Kallenbergs omfattande »Föreläsningar öfver Lag omändring i vissa delar af Rättegångsbalken den 14 juni 1901, I-II» (1902; [III]-h115 och Xl +[l] +292 s.; 8:o).i05 Thyrén, Principerna, s. IVf. Modéer, Några gestalter, s. 48. Ehrensvärd, s. XII-XIV. Antell, Handbok, s. III f. Recension i TfR 1905, s. 91-101 (P. von Seth). lOI 102 103 104 105
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=