150 Den produktive Thyrén gav vid samma tid ut också »Abhandlungen aus demStrafrechte und der Rechtsphilosophie» med delarna »1. Bemerkungen zu den kriminalistischen Kausalitätstheorien» (1894; [II]+158 s.; 8:o) och »II. Uber dolus und culpa. Erster Teil. Uber die Möglichkeit einer Grenze zwischen dolus und bewusster culpa» (1895; [IV]+162); den senare delens förord är dock daterat först 28.3.1896. Thyréns avhandlingar är förutomtyskspråkiga i sin helhet också en diskussion med tyska författare. Enligt förordet till den första delen var de båda publicerade avhandlingarna ursprungligen avsedda att ingå som kapitel i ett större arbete om delaktighet i brott. Thyréns arbete förblev ofullbordat, och i den andra delen beklagade författaren, att han på grund av andra arbeten endast kunde publicera en del av sin undersökning om skuldbegreppet, närmast läran om de allmänna psykologiska faktorerna, om avsiktens betydelse vid alla mänskliga handlingar, inte blott brott, samt om brottet i formell betydelse »ummit Hälschner u. a. Verfassern der Hegel’schen Richtung zu reden ...».^^ Trots att en helhetsreform lät vänta på sig, moderniserades också i Sverige strafflagstiftningen bl.a. genom nya stadganden rörande minderåriga. Nils Stjernberg, som år 1902 erhållit jur. dr.graden med en socialekonomisk avhandling »Till frågan omde s. k. rent ekonomiska kategorierna» ([III]+170 s.; 8:o), gav år 1905 ut en framställning »Den nya svenska strafflagstiftningen angående minderåriga förbrytare» med underrubriken »tillika ett bidrag till spörsmålen angående vilkorlig straffskyldighet» (VIII+207 s.; 8:o). Arbetet tjänade både ett teoretiskt och ett praktiskt syfte; något ovanligare var, att verket också var indelat i en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen består av kapitlen »Allmän inledning. Straffbegrepp och straffteorier» (s. 126), »Tvångsuppfostringspåföljdens rättsliga natur» (s. 27-55), »Det nya institutets ställning i det straffrättsliga systemet. Jämförelse med beslägtade institut, särskildt vilkorlig frigifning och vilkorlig dom» (s. 56-110), varpå följde »Kommentar till den nya lagstiftningen» (s. 111-207). Stjernberg hade också följt med den nyaste lagstiftningen i Danmark, och han beklagade, att eventuella förändringar under riksdagsbehandlingen av den nya danska strafflagstiftningen inte hade kunnat beaktas. Då riksdagen år 1908 krävde en reformav bötesstraffet och bötesförvandlingsstraffet, fick Thyrén i officiellt uppdrag att utreda frågan och framlägga utkast till ändringar i lag. I »Principerna för en strafflagsreform. I. Straffets sociala uppgift. Straffsystemet» (1910: VI +184 s.; 8:o; 2. uppl. och tysk övers. s. å.) frånrådde Thyrén en delreform endast rörande bötesstraffet, och han ansåg, att man först borde slå fast »de allmänna principerna för straffrättens olikahufvud100 Thyrén II, Vorwort. Stjernberg, Förord, s. V. 100
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=