147 ningsanteckningar i svensk straffrätt af Johan Hagströmer. I. Omenkel skadegörelse. II. Objektiva förutsättningar för tjufnad» (1912; VIII +91 s.; 8:o), som enligt förordet byggde på faderns föreläsningar hållnavårterminen 1900, respektive vårterminen 1893. Thyréns »Straffrättens allmänna grunder» (1907; 88 s.; 8:o) är en komprimerad framställning av straffrättens centrala problem, och den byggde på den sociologiska skolans program, men var kanske inte helt lyckad sompropedeutisk lärobok (se även III 3.2.).^’ Även exegetiska kommentarer till strafflagen utkom under perioden. Ebbe Gustaf Flensburgs »Kommentar öfver strafflagen», som var ett särtryck av »Sveriges Rikes lag med förklaringar m.m.», är närmast en lagtextutgåva med korta kommentarer under paragraferna. Enligt förläggarnas förord var utgivandet föranlett av den »totala afsaknaden af en något så när praktiskt användbar kommentar till vår nuvarande, mer än fyrtioåriga strafflag ...». Herman Antells »Sveriges rikes strafflagar jämte dithörande författningar och stadganden som utkommit till den 14 oktober 1892 jämte en rättshistorisk inledning» (1892; [III]-i-XXXIX-i-515-1-52 s.; 8:o) är en ren textutgåva med undantag av inledningen, sombl.a. innehåller ett intressant uttryck för den dåvarande juristvärldens inställning till »den socialistiska agitationen». Enligt Antell var »[d]et bästa stridssättet från samhällets sida ... att med oaflåtlig vaksamhet och outtröttlig kärleksfullhet söka skingra arbetsklassens okunnighet och fördomar emot andra samhällsklasser, att bringa honomsannfärdig upplysning om den på kristendomens grund vilande samhällsordningens rätta natur och väsende, samt afslöja de socialistiske villomeningarnes haltlöshet», medan samhället »måste bestämt uttala sin förkastelsedom» över »den yrkesmässiga agitationen».*^2 Thyrén behandlade i ett par kortare verk delar av strafflagen. »Kommentar till Strafflagen Kap. 14.» (1906; IV-1-168 s.; 8;o; 2. uppl. 1918) och annan misshandel, samt »Kommentar till Strafflagen Kap. 20.» (1908; IV-t-158 s.; 8:o) om stöld och snatteri var utarbetade »efter samma synpunkter», nämligen som den vanliga kombinationen av en lärobok för universitetsundervisningen och en handbok för den praktiska rättstillämpningen. På grund av det förstnämnda syftet hade »den historiska sidan betonats något starkare, än en praktiker kanske skall anse nödigt», men endast kommentaren till kapitlet omstöld inleddes av en historisk översikt. mord, dråp om Straffrätten var ett populärt ämne för både doktorsavhandlingar, i synnerhet i Lund, och andra monografier. Theodor Wijkander disputerade år 1878 i Lund med en traditionell avhandling »Ompreskription i brottmål enligt svensk allOmThyréns straffrättsliga skrifter, se Häthén, s. 167 ff. Antell, s. XXXVIII. Recension i TfR 1894, s. 235-239 (W. Uppström). Thyrén, Kap. 14., Förord och Thyrén, Kap. 20., Förord och s. 1-28.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=