144 som var vanliga före uppkomsten av den moderna arbetsrätten/^ Enligt Winroth hade tjänstehjonsförhållandet fortfarande en uppgift i det moderna samhället: »Tjenarne fullständiga och ersätta, den högre ledningen husbonden alltid bibehållen, hans arbetsförmåga i de jemförelsevis gröfre sysslor, hvilka det dagliga lifvet för med sig vid skötseln och vårdnaden omfamilj, hem och hushåll» samt lämnade husbonden »tillfälle att ägna sig åt en hans begåfning mera anstående eller hans håg mera kär verksamhet»/° Winroths uttalande pekar alltså på det stora behovet av hjälparbetskraft i hemmet i det förindustriella samhället. Winroths definition av tjänstehjonsavtalet som »det aftal, hvarigenom en person berättigar en annan att under en viss tid använda hans krafter till hvarje skäligt arbete» är helt modern, och författaren ansåg avtalet höra till obligationsrätten i motsats till andra, främst tyska författare, sombehandlade tjänstehjonsavtalet inomfamiljerätten.^^ Winroth betonade, att avhandlingen »till sin form» var rättshistorisk och att arbetet frånsade sig »hvarje anspråk på att tjena såsomhandbok i den moderna rätten, ej heller har det till sin uppgift att påyrka och planlägga sociala eller rättsliga reformer». Den rättshistoriska metoden kunde för det första försvaras med att få »obligationsförhållanden hafva ... legaliter bevarat sig mera oförändrade» och att å andra sidan »få legala organisationer [torde] i så principiella delar stå i strid mot det rådande rättsmedvetandet och de allmänna lefnadsförhållandena». Med hjälp av det historiska framställningssättet kunde också gällande rätt »rättare uttolkas, än om man endast litade till, hvad gängse rättsprinciper och billighet synas bjuda, ...».^2 Liksomi sina senare föreläsningar i straffrättshistoria (nedan 4.13.2.) godkände Winroth den historiska skolans syn på rättshistoriens uppgift som en hjälpvetenskap. Johan Östbergs »Omarbetsgifvares ersättningsskyldighet för kroppsskada, somdrabbar hans arbetare i arbetet, enligt främmande och svensk rätt» (1886; 155 s.; 8:o) behandlade redan ett tema, som kom att utgöra grunden för den nya arbetsrättens uppkomst. Det var just det bristande skyddet för i arbetet förolyckade eller skadade arbetstagare, vilket ledde till den första undantagslagstiftningen rörande arbetsförhållanden. Även i detta fall kunde man i diskussionen utgå från tysk doktrin, och Östberg började med att hänvisa till Bindings och von Bars samt även Nordlings åsikter.Enligt Östberg följde det av allmänna rättsgrundsatser, att arbetsgivaren var skyldig att erlägga OmWinroths avhandling, se Peterson, s. 64-66 och Sundeil, s. 169-177. Winroth, Tjenstehjonsförhållandet, s. 2 f. Winroth, Tjenstehjonsförhållandet, s. 3 och 11. Det kan nämnas, att Winroth (s. I not 1) som stöd för sin åsikt hänvisar till Heinrich Ahrens’ »Juristische Encyclopädie»; se även Sundell, s. 171. Winroth, Tjenstehjonsförhållandet, s. 34. OmWinroths inställning till den historiska skolan, se även Sundell, s. 170 f. Östberg, s. 1 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=