143 däraf föranledt ytligt öfverskattande af uppfinningsskyddets formella utbildning» och dessutom »för en inrotad tendens att ... okritiskt arbeta med sakrättsliga analyser»; inte ens Kohlers »epokgörande arbeten» hade lyckats frigöra sig från dessa brister.^^ Ekeberg höll sig till handelsrätten och gav följande år ut »Om växelförpliktelses uppkomst. Om mortifikation af växel. Tvenne uppsatser i svensk växelrätt» (1905; 104 s.; 8:o). Ett annat nytt område var försäkringsrätten. Periodens enda doktorsavhandling på detta område är Thore Engströmers »Omförsäkringsgifvares förpliktelse på grund af försäkringsaftalet» (1909; VII + 126 s.; 8:o). Gösta Gustaf Ebersteins i Uppsala försvarade doktorsavhandling »Bidrag till läran om namn och firma enligt svensk rätt» (1909; XII+151 s.; 8:o9 var också den första framställningen av detta rättsområde. 4.5.4. Sjörätt Den i övrigt helt okände Johan N. Dahlströms »Den svenska privata sjörätten» (1882; X+471 s.; 8:o) behandlade 1864 års sjölag och riktade sig enligt förordet till såväl »den praktiserande juristen» som »redare, skeppare, befraktare och lastemottagare». Ivar Afzelius gav ut den på nordiskt samarbete baserade sjölagen av år 1891 med anmärkningar (1891-1892; 15. uppl. 1954).Avden sparsamma sjörättsvetenskapliga litteraturen kan nämnas Albert Ernbergs »Om bärgning och bärgarelön enligt svensk sjörätt» (1905; [II] + 235 s.; 8:o). Författaren hänförde sjörätten till den speciellaprivaträtten, men ansåg, att förhållandet till den allmänna civilrätten inte behövde avspegla någon principiell skillnad i uppskattningen av olika intressen. Ernberg skilde mellan rättsregler och rättsprinciper och definierade uttrycket »rättsprincip» som »en värdesättning af intressen, ett komparerande af olika intressen mot hvarandra, hvilket från den rättsanordnande viljans synpunkt ligger till grund för rättsregeln».^^ 4.5.5. Arbetsrätt Genom industrialiseringen blev en reglering av arbetsavtalen allt viktigare. Genom det s.k. »Septemberforliget» år 1899 mellan arbetsmarknadsparterna fick Danmark som det första landet i Norden en grundval för en modern arbetsrätt, men en arbetsrättsvetenskap hörde ännu framtiden till.^^ Någon egentlig arbetsrättslig litteratur uppkomännu vid denna tid inte heller i Sverige, men ett par avhandlingar i Uppsala behandlade frågor, som kan anses höra till arbetsrättens område. Winroths »Om tjenstehjonsförhållandet enligt svensk rätt» (1878; UUÅ 1879; 198+LXs.) gick in på de ’arbetsförhållanden’. Ekeberg, s. III. Se Regner, s. 215. Ernberg, Bärgning, s. 3. Se Diibeck, Arbeidsretten, s. 39 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=