142 mot de nuvarande för att komma till full klarhet omdet senare».Efter denna hyllning av den historiska skolans ursprungliga tanke framhöll Hagströmer sitt intresse för aktiebolagets »konstruktion enligt svensk rätt». Det långa referatet av och avståndstagandet från olika, främst tyska teorier utmynnade i det försiktiga påståendet, att man inte kunde »komma längre än till att säga, att aktiebolaget är ett rättsförhållande», dessutom »en sakrättslig gemensamhet eller åtminstone ett därmed analogt förhållande» och »så till vida en motsats mot det romerska bolaget».^^ Almquist har framhållit avhandlingens empiriska grund, då den byggde på en analys av nästan samtliga gällande bolagsordningar i Sverige.Avden nordiska litteraturen kan nämnas i synnerhet Montgomerys »Om bolagskontraktet». Grams »Den danske Formueret» och Schweigaards »Om Concurs».^' Hjalmar Hammarskjöld blev docent i Uppsala med avhandlingen »Om fraktaftalet och dess vigtigaste rättsföljder» (1886; 233 s.; 8:o); även detta arbete hör till de av Sundell behandlade exemplen på det tyska inflytandet i svensk doktrin.^2 undersökningen även behandlade transporter till lands, kan den räknas till handels- i stället för sjörätten. Hammarskjöld fick redan samtida kritik för det nära beroendet av tysk rätt, och Sundell har noterat, att författaren på grundvalen av gällande tysk rätt drog även för svensk rätt giltiga slutsatser.Äandra sidan använde sig Hammarskjöld även av bl.a. fransk, engelsk och amerikansk rätt, och han kunde också påstå, att man »ej utan en sådan positiv grundval som den i den tyska handelslagen innehållna» kunde »i begreppet fraktförare inlägga yrkesmässighet» för svensk rätts vidkommande.^'* En monografi i näringsrätt i den traditionella bemärkelsen är vonSeths »Om subjektiva vilkor för rätt att idka handel enligt svensk rätt» (1897; Vlll-t-171 s.; 8:o). Ett nytt område i svensk rättsvetenskap behandlades i Birger Ekebergs i Uppsala framlagda docentavhandling »Studier i patenträtt, I» (1904; XII + 191 s.; 8:o). Undersökningen höjer sig klart över genomsnittet för tidens avhandlingar. Ekeberg lämnade den vanliga ytliga historiken i stort sett å sido, och han strävade också till en självständig framställning i förhållande till tidigare doktrin. Denna klandrades för »det processuella sammanförandet af de till sin natur ej alls besläktade spörsmålen ompatenträttens objekt och subjekt och ett Hagströmer, Aktiebolag, s. 4 f. Hagströmer, Aktiebolag, s. 114 och 137 f. Almquist, s. 58. Se t.ex. Hagströmer, Aktiebolag, s. 6 not 1, s. 130 not 5. Omden av Hagströmer i avhandlingen använda litteraturen, se närmare Sundell, s. 102 f. Omdetta arbete, se närmare Sundell, s. 213-231. Recensioner; NaumT 1887, s. 389 f. (K. Olivecrona), UfR 1887, s. 353-362 (Jul. Lassen), JPT 1887, s. 366—378 Q. Serlachius), TfR 1888, s. 174 f. (E. Trygger). Sundell, s. 217. Hammarskjöld, s. 4 f. 68
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=