136 4.4.3. Familje- och arvsrätt Winroths författarskap koncentrerade sig på civilrätten, men författaren hann aldrig skriva en sammanhängande framställning av hela detta rättsområde, utan behandlade i sin inte helt översiktliga produktion främst familjerättsliga ämnen. »Ur mina föreläsningar. I. Offentlig rätt. Familjerätt; Äktenskapshindren» (1890; XXVIII+336 s.; 8:o) och »II. Familjerätt: Äktenskaps ingående» (1892; XVI+309 s.; 8:o) kan betecknas som förarbeten till »Svensk civilrätt» (nedan).52 Båda arbetena är starkt rättshistoriskt betonade och innehåller även omfattande komparativa avsnitt, t.ex. av bandet om äktenskaps ingående behandlar endast en bråkdel (s. 241-263) gällande svensk rätt. Beteckningen »Offentlig rätt» i det första bandet är missvisande, då detta korta avsnitt (s. 1-35) behandlar samhällsutvecklingen börjande från germansk rätt. Även Winroths femdelade »Svensk civilrätt» (ny förkortad uppl. av I-II som »Handbok i svensk civilrätt» 1904—1911) med delarna »I. Äktenskaps ingående och upplösning» (1898; XI+290 s. inkl. reg.; 8:o), »II. Äktenskaps rättsverkningar» (1901; XXXI+881 s. inkl. reg.), »III. Föräldrarätt» (1901; XV+188 s. inkl. reg.) »IV. Förmynderskap och kuratel» (1903; XII +503 s. inkl. reg.) och »V. Arf och Danaarf» (1909-1910; 170+359 s.) behandlar trots rubriken endast familje- och arvsrätten. Redan arbetets omfattning förklarar, varför författarens plan att skriva »ett systematiskt arbete, omfattande hela den svenska civilrätten och framställande densamma, sådan somden för närvarande består enligt lag och i rättspraxis», aldrig blev verklighet.55 Även denna plan är ett uttryck för Winroths allmänt bekanta beroende av Windscheid.5-^ Winroth kunde betraktas som anhängaren av en »realistisk» konstruktiv metod. Själv såg han i Nordling sin antipod och betraktade Eschelsson somdennes lärjunge.55 En liten familjerättslig skrift är Karl M:son Stiernströms »Schematisk öfversigt af den svenska familjerätten, I, Äktenskaps- och föräldrarätt» (1886; 102+ [1] s.; 8.o). Enligt förordet var boken en omarbetning av författarens fyra år tidigare utgivna häfte »Schematiska anteckningar för repetition af familjerätten» och byggde i huvudsak på Nordlings föreläsningar och Olivecronas arbeten. Skriften var enligt förordet avsedd som »en kort repetitionskurs för de juridiskatentamina eller examina», tydligen främst i Uppsala, och var den enda i sitt slag i Sverige under denna period. Arvsrätten, dvs. arvs-, testaments- och förmynderskapsrätten, framställdes redan på 1870-talet i »Anteckningar efter Prof. E. V. Nordlings föreläsningar öfver Ärfda Balken» (1872; 413 s. inkl. reg. och släktskapstavla; 8:o; 3. uppl. 1885). Verket kompletterades av »Anteckningar efter Prof. E. V. Nordlings Recensioner i TfR 1891, s. 121—131 och TfR 1893, s. 241—254 (båda I. S. Landtmanson). Se Winroth /, Förord, s. V. Se Almquist, s. 60; Modéer, Några gestalter, s. 33; Regner, Handbuch, s. 348. Se Gunilla Strömholm, s. 47.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=