135 i Sverige är Alméns »Omköp och byte af lös egendom. Kommentar till Lagen den 20 juni 1905,1-II» (1906-1908; IV+593 s. och XLVIII +347 s.; 8:o). Kommentaren är exegetisk och innehåller lagtexten. Framställningen börjar med en kommentar av lagens rubrik (s. 4-22), förra delen behandlar §§ 1-41, den senare §§ 42-71. Almén hade somsekreterare i den svenska kommittén deltagit i det skandinaviska samarbete, som resulterade i köplagen,'^^ och arbetet betraktades som en auktoritativ utläggning av lagens stadganden. Efter författarens tidiga död ombesörjdes senare upplagor av Rudolf Eklund (4. uppl. 1960), och verket användes fram till antagandet av de nya köplagarna på 1980-talet. Nils Alexandersons i Uppsala år 1904 försvarade doktorsavhandling »Bidrag till läran ompenninganvisning enligt svensk rätt, I» (147+[1] s.; 8:o) kan bäst karakteriseras genom att citera de inledande raderna: »Hvarje aflåtelse (Vermögensiibertragung) står, säger Bähr, i kraft af psykologisk nödvändighet i relation till en juridisk funktion, som den är bestämd att utöfva.» Förutom den obligatoriska tyska litteraturen var också Munch-Petersens »Löftet og dets Causa» (ovan 2.4.3.) en viktig källa. Den senare som en ivrig anhängare av Uppsalaskolan kände Vilhelm Lundstedt försvarade i Lund år 1908 en avhandling »Avtal angående prestation till tredjeman. En civilrättslig studie» (LUÅ 1908; X+252 s.), som beträffande metod och starkt beroende av både tysk doktrin och BGB var helt traditionell.'^^ Lars Rabenius, som av Eschelssons anhöriga fått i uppdrag att publicera författarens efterlämnade manuskript, gav ut verket år 1912 med den av honom valda titeln »Omskuldebref enligt svensk rätt» (XII+311 s.; 8:o); manuskriptet saknade nämligen enligt utgivaren helt rubrik och kapitel VIII (samt av själva texten att döma möjligen också ett slutkapitel). Åandra sidan hade Eschelsson själv redan läst korrekturet till sju tryckark, och utgivaren fann arbetet så pass färdigt, att det kunde publiceras efter endast en mindre bearbetning, sominte innehöll »några som helst förändringar i sak»."^^ Detta arbete betraktades som Eschelssons bästa och skall ha berömts t.o.m. av Winroth.^o 4.4.2.4. Immateriell förmögenhetsrätt Det enda arbetet på detta område är Asks lilla monografi »Om författarerätt företrädesvis enligt svensk lagstiftning» (LUÅ 1893; VI+97 s.; 4:o).5' Almén skrev på begäran en presentation av lagförslaget, »Skandinaviskt lagstiftningssamarbete angående köp» i TfR 1904, s. 373 ff. Se Alexanderson, s. 4 not 1, 3-4, s. 5 not 1-2 osv. OmLundstedts avhandling, se Sundeils ingående analys, s. 252-270. Eschelsson, Skuldebref, Rabenius’ förord. Gunilla Strömholm, s. 88. Recension i TfR 1894, s. 240-242 (C. Torp).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=