130 skilde, sompåkallas af rättens kraf, utan ock till den positiva verksamhet, som fordras för rättens uppehållande». En ofullbordad monografi, som kan hänföras (bland annat) till privaträttens allmänna läror, är Reuterskiölds specimen »Bidrag till läran omaftal särskildt mellan frånvarande. En komparativ rättsstudie. Allmänna rättsgrundsatser och främmande rätt» (UUÅ 1900; XXII+260 s.; 8:o). Författarens avsikt var »att åtminstone i korthet företaga en ’Auseinandersetzung’ [!] med tillitsteorien, särdeles sådan den samma tagit formoch gestalt i den danska rättsvetenskapen ...», och den nordiska litteraturen är därför mycket viktig vid sidan av den tyska (se III 4.4.2. Förmögenhetsrätt 4.4.2.1. Allmän förmögenhetsrätt Den enligt utgivarens förord »rådande bristen på lämpliga, nyare läroböcker i förmögenhetsrätt» fick Juridiska Föreningen i Lund att låta trycka »ett nödtorfteligen granskadt exemplar» av »Kompendiumi svensk förmögenhetsrätt. Anteckningar efter ett af professor A. O. Winroth hållet enskildt kollegium, utan medverkan af föreläsaren» (1900; [VI]+216 s.; 8:o); för säkerhets skull med uppgiften »Tryckt som manuskript». Winroth gav tydligen aldrig upp tanken på en framställning av hela civilrätten och vid sin död arbetade han på ett verk, kallat »Gällande svensk förmögenhetsrätt». De färdiga avsnitten gavs år 1917 ut av Kurt Lammmed titeln »Köp av lös egendom» (IV+349 s.; 8:o). Nordlings inbjudningskrift till Uppsala universitets 400-årsfest »Om präskription enligt allmän svensk förmögenhetsrätt» (1877; 128 s.; 8;o) behandlade på ett mycket traditionellt sätt både hävd, »präskription å fast egendom», och fordringspreskription (se även del I, s. 290 ff.). 4.4.2.2. Sakrätten Juridiska föreningen i Lund gav med föreläsarens tillstånd ut John Asks »Föreläsningar i svensk sakrätt» (1889; [VJ+218 s.; 8:o). Ask betonade i förordet, att föreläsningarna »måhända med hänsyn till såväl plan som utförande varit i behof af det skyddande märket: ’tryckta sommanuskript’ eller något liktydigt uttryck», vilket ansågs »fritaga dem från allt offentligt bedömande», men att han inte velat undandra sig »att i vanlig bokform framlägga dessa föreläsningar». Enligt Ask tog framställningen endast hänsyn till svensk rätt. Beträffande dansk och norsk rätt hänvisade han till »Nordisk Retsencyklopasdi», medan framställningen av »den öfriga europeiska äfvensom den utomeuropeiska rätten» helt föll utanför ändamålet med arbetet. Nordling, s. 25. Reuterskiöld, Bidrag, s. VI f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=