128 eller ... tjäna till direkt ledning vid rättstillämpningen». Författaren påpekade dessutom, »att ett sådant syfte som’En hvar sin egen lagkarl’ är för denna lärobok fullkomligt främmande», även om den också kunde vara till nytta för allmänheten.2° Björlings arbete var i själva verket endast den första tryckta propedeutiska läroboken i svensk civilrätt, då Eschelsson givit ut två autograferade framställningar »Propedeutisk Kurs i Civilrätt hållen ht 1906» (1906; [I] +389 s.) och »Propedeutisk Kurs i Civilrätt hållen höstterminen 1907 af docenten Elsa Eschelsson» (1907; 469 s.). Verken, som delades ut gratis till åhörarna på Eschelssons föreläsningar, framställdes tydligen i mycket liten upplaga och nämns inte i Regners bibliografi över den svenska juridiska litteraturen 1865-1956.2* Även Eschelsson tycks i viss mån ha betraktat Munch-Petersens lärobok som en förebild.22 Dispositionen skiljer sig dock betydligt från det danska arbetet, då Eschelsson delade upp civilrätten i två huvuddelar, familjerätt och förmögenhetsrätt, och behandlade arvsrätten i slutet av familjerätten och före förmögenhetsrätten. Juridiska föreningen i Uppsala gav ut »Anteckningar efter prof. E. V. Nordlings föreläsningar i svensk civilrätt allmänna delen h.t. 1877 - v.t. 1879» (1882; [IV]+240 s; 8:0; ny uppl. 1891, nytryck 1913). Nordlings föreläsningar, som till sin ambitionsnivå låg betydligt över Björlings propedeutiska lärobok, är åter ett exempel på den flytande gränsen mellan allmän rättslära och privaträttens allmänna läror. Huvudindelningen i »A. Rätten i objektiv mening» (s. 1-42) med avsnitt omrättens begrepp, dess källor, statens organisation samt rättssystematiken och »B. Rätten i subjektiv mening eller rättighet» (s. 43-240) med avsnitt omrättssubjekten, rättsobjekten och »Den konkreta rättsbestämningen», bl.a. besittning, avtal, skadestånd och godtrosförvärv, är den sedan Savigny vanliga, men framställningen inleds av rättsfilosofiska betraktelser om rättens begrepp och kan såtillvida jämföras med bl.a. Goos’ samtida allmänna rättslära i Danmark (ovan 2.3.). Likheten med de danska motsvarigheterna accentueras av att även Nordling försökte bygga upp en deduktiv framställning. Författaren talade i förordet omsitt försök att »ur en gemensam hufvudprincip förklara rättslifvets skilda och mångskiftande företeelser, hvarigenomman skulle undvika den mängd af olika speciella principer och därpå bygda specialteorier, af hvilken man inom civilrätten nästan vid hvarje särskildt rättsinstitut mötes». Om de olika teorierna inte vilade »på en och samma hufvudgrundsats», måste de »helt naturligt i sina konsekvenser leda till inbördes motsägelse, och åstadkomma i Björling, Förord. 1907 års upplaga saknas t.o.m. i Kungliga biblioteket. Däremot nämns skrifterna av Gunilla Strömholm, s. 88 och 125. Se Gunilla Strömholm, s. 48.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=