127 teckningar i juridiska ämnen, utgifne af en landtdomare, 1.-2. häftet» (1874; [I] +212 s.; 8:o) inleddes av artiklarna »Några anmärkningar rörande befordran till vissa domare-embeten» (s. 1—6) och »Angående den nya regleringen af Häradshöfdingarnes löner» (s. 7-19). Den anonyme utgivaren, häradshövdingenJ. L. Bååth, tänkte sig möjligen någon formav juridisk tidskrift, då han i förordet uppmanade läsarna att sända in skrifter och rättegångshandlingar till samlingens förläggare. Hovrättsassessorn Carl Otto Montans »Smärre juridiska uppsatser 1884-1893» (1893; 266 s. inkl. reg.; 8:o) består enligt förordet av tidigare i bl.a. NJA och JFT publicerade och delvis omarbetade uppsatser, men också till en stor del (s. 123-188) av författarens svar i en juridisk frågespalt i »Stockholms Dagblad». Winroths »Strödda uppsatser, I-VIII» (19011913) är av varierande kvalitet och består bl.a. av författarens ordartiklar i »Nordisk Familjebok» och kritik av Eschelssons monografi omfullbordande av gåva (V), men också av utförliga uppsatser (IV). 4.4. Privaträtt: civilrätten 4.4.1. Civilrättssystem och de allmänna lärorna Både Olivecrona och Winroth hade för avsikt att ge ut en framställning av den svenska civilrätten, men för båda inskränkte sig resultaten till familje- och arvsrättsliga läroböcker (se nedan). Fredrik Schrevelius’ lärobok förblev det enda fullständiga civilrättssystemet, och verket var trots sina fel och brister i bruk både i Sverige och i Finland ännu mot slutet av 1800-talet (del II, s. 161 f.). Carl Björlings mera kortfattade »Lärobok i civilrätt för nybörjare» (1906-1910; VIII-1-322 s. inkl. reg.; 8:o; 15. uppl., 3. tryckn. av Åke Malmström1961) är den svenska motsvarigheten till Munch-Petersens succé i Danmark. Även då det gäller Björlings arbete är klassificeringen en smakfråga, då boken, liksom den danska motsvarigheten, också kunde karakteriseras som en ’inre’ rättsencyklopedi. Björling nämnde i förordet Munch-Petersens »lärobok i dansk civilrätt» som sin förebild, men Munch-Petersens bok innehöll i motsats till Björlings även en översikt över straff- och processrätten (ovan 2.2.). Förebildens inflytande syns redan i dispositionen, då Björlingefter inledningen (s. 1-9) behandlade »Personer» i ett särskilt kapitel (s. 10-33) och först därefter »Sakrätt» (s. 34-98), »Obligationsrätt» (s. 99-214), »Familjerätt» (s. 215—288) och »Successionsrätt» (s. 289-314). En särskild personrätt brukade ju endast förekomma i danska civilrättssystem. Enligt Björling var boken avsedd för den propedeutiska kurs, sominledde studierna, och framställningen var därför både »i möjligaste måtto konkret hållen» och »med full avsikt ofullständig». Boken skulle ge »en inblick i civilrättens system», men »ingalunda ... lämna en fullständig öfversikt af systemet Mycket positiv recension av Munch-Petersen i UfR 1910 B.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=