126 för alla europeiska folk. Förslag till Europas grundlag för tjugonde seklet» (1873; 156 s.; 8:o) och IV. »Platos stat i korrigerad bild» (113 s.; 8:o). Quiding sade sig ha föresatt sig ett skriftställarverk, som skulle framställa dels »samhället sådant det är» (han hade år 1865 givit ut ett uppskattat »Svenskt allmänt författningsregister för tiden från år 1522 till och med år 1862»), dels »sådant det borde vara», vilket krävde »mångdubbelt större forskning och eftertanke».'5 August Strindberg ansåg Quidings bok vara »det snillrikaste somär skrifvet i Europa sedan Rousseau», och arbetarrörelsen visade ett, visserligen kortvarigt, intresse för Quidings socialistiskt färgade utopier och för dennes kritik av »rättssamhället», som har ansetts ha många beröringspunkter med Marx.'^ Det är dock inte förvånande, att Quidings arbete inte noterades av rättsvetenskapsmännen. Reuterskiölds specimen »Ueber Rechtsauslegung. Eine Rechtsdogmatische Principienuntersuchung» (UUA 1900; 92 s.; 8:o) med underrubriken »Mit Beriicksichtigung des römischen und des schwedischen Rechts sowie der neueren insbesondere der deutschen Rechtslitteratur» kan hänföras till den allmänna rättsläran (se även III 1.4.2.). Den stridbare och odiplomatiske Winroth publicerade en polemisk skrift »Juridisk teori och praxis. Föreläsning vid installation den 19 september 1892» (1892; 32 s.; 8:o; 2. uppl. s. å.), som starkt upprörde bl.a. Högsta domstolens medlemmar och i synnerhet Ivar Afzelius.i^ I sin föreläsning klandrade Winroth dock opartiskt både teorins och praxis’ representanter för bristande insikter på motpartens område. Ett oreflekterat användande av utländsk rätt var enligt föreläsaren en allmänt förekommande svaghet i svenskt rättsliv. Föreläsningen utmynnade i kravet på grundandet av en juridisk fakultet i Stockholm somett medel att närma teori och praxis med varandra.'^ Ett allmänt arbete, som inte var i första hand avsett för lekmän, är hovrättsrådet Carl E. Backmans »Juridisk handbok omfattande tviste-, utsökningsoch rättegångsmål» (1883; XIV+884 s.; 8:o); enligt titelbladet »Med alfabetiskt och kronologiskt register samt förteckning öfver 649 anmärkta K. Majrts domar, utslag och beslut». Enligt både titeln och förordet framstår boken som en ny upplaga av fadern Johan H. Backmans »Handbok uti Twiste-, Utsöknings- och Rättegångsmål» (1863; se del II, s. 157 f.). Periodens samlingar av juridiska uppsatser gör ett beklämmande intryck och tycks underbygga påståendena omden svenska juridikens låga standard. »An- ’5 Quiding, s. 7. Se Efterskrift i faksimilutgåvan 1978, s. I och XXXf. Se även Modéer, s. 161. Se Modéer, »Käre Francis!», s. 133; Sundeil, s. 162 f. och 167. Winroth, Teori, s. 10, 12 f., 15, 23 f., 25 och 30 f. Omföreläsningen, se även Modéer, Jhering, s. 111 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=