118 rätten och det tredje obligationsrätten. Av det fjärde häftet om »Nasringslovgivningen» utkom endast avdelningarna om handelsrätten och sjörätten, och slutligen på 1890-talet det första avsnittet »Veilovgivningen» av det femte häftet omförvaltningsrätten. Anders Fasrden, utgivaren av den sista upplagan av Rolfsens formulärbok, gav senare ut en egen »Praktisk juridisk Formularbog» (1906; 669 s. inkl. reg.; 8:o; 3. utg. 1927) efter en ändrad disposition, då han enligt förordet inte fann det »stemmende med Nutidens Krav at fortsastte Flikkearbeidet paa det gamle ’Klasdebon’». Fzerden hade tidigare publicerat »Almenfattelig Udsigt over Norges Statsforfatning» (1894; [V] +184 s.; 8:o), »Almenfattelig Udsigt over fremmede Landes Statsforfatning» (1894; 11 +219 s.) och »Almenfattelig Udsigt over Norges almindelige borgerlige Love, I-III» (1895—1899; sammanl. ung. 800 s.; 8:o). Den första delen av det sistnämnda arbetet innehåller familje-, arvs- och sakrätten, den andra obligationsrätten och den tredje straff- och processrätten. Fasrdens samling hade som överrubrik »Hvad enhver bor vide», och författaren drog en lans för juridisk grundundervisning i folkskolan, eftersom, som man sade, det norska folket var »juridisk anlagt».'Fasrden gav också ut en »Samling af juridiske Opgaver til Brug for Studerende» (1886; VIII +123 s.; 8:o), somkan ses som en ersättare av Motzfeldts lilla skrift från år 1842 (del II, s. 151). Overrettssakforer Alfred Bendixens »Juridisk Haandbog for Hvermand. Veiledning i de vigtigste almene Retsforhold» (1888; XI+374 s.; 8:o) byggde på en alfabetisk disposition börjande med »Arv, Bergverkslovgivningen, Brasndevins- og 011ovgivningen» och slutande med »Vexelloven, ^Lgteskab». Även Hagerup försökte sig på populärvetenskapligt juridiskt författarskap. »Den norske Straffeproces paa Grundlag af Juryloven almenfattelig fremstillet» (1890; VI+112 s.; 8:o) var en ny typ av framställning, sombehövdes, då Juryloven förutsatte lekmannadeltagande i rättsskipningen, och Hagerup hade på anmodan börjat hålla »populzere forelassninger» över lagen. Det är svårt att avgöra, i vilken mån lekmännen kan ha haft nytta av Hagerups arbete, trots att författaren sade sig ha strävat till att vara »kortfattet og letlasst», så att det inte kunde »vxre tale om at lasgge an paa fuld videnskabelig exakthed»."' - Av övriga populärt hållna kommentarer till Juryloven kan nämnas Ole Rings »Om Lagretten og Lagrettemasnd med en kort Oversigt over Jury-Lovens Indhold» (1889; 184 s.; 8:o) och W. S. Dahls »Folkedommeren i Straffesager. En Veiledning for Lagrettemaend og Domsmasnd» (1892; [III]+306 s.; 8:o). Hagerups »Omrids af den norske handelsret» (1894; 7. udg. af P. 1. Paulsen 1922) var en lärobok för skolbruk. De två första upplagorna av skriften (1894; 1901) hade utkommit i Kristiania handelsgymnasiums årsberättelse. Hagerup Faerden I, Fortale. Hagerup, Juryloven, s. IV. 110
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=