116 historia fram till samtiden i Tyskland och Österrike (s. 5-84), Slesvig och Holstein (s. 85-105), Danmark (s. 106-148) och Norge (s. 149-226). Som en motivering för arbetet talade Aubert om»den Sammenhaeng», somenligt hans »Opfatning findes mellem vort nyere Thinglysningsvassen og de besla^gtede tyske Instituters Hertzbergs »Grundtr^ekkene i den asldste norske Proces» (1874; VIII+279 s.; 8:o) var ett ovanligt omfattande universitetsprogrammed Brandt somutgivare. Trots att arbetet behandlade tiden före år 1250, hade det en aktuell udd och ingrep i jurydebatten genomatt visa, att nämnden var okänd i gammal norsk »Om Eiendomsretten til det norske Kirkegods. En retshistorisk 104 ratt. Betéenkning» (1898; [II]+255 s.; 8:) var skriven med anledning av en rättstvist mellan Norderhougs kommun och kirkedepartementet, och författaren beklagade i förordet, att framställningen därför bar »i adskillig Grad Praog af at v^ere et Leilighedsskrift». Betänkandet ledde till en längre polemik med Taranger. Av Hertzbergs övriga produktion kan nämnas den viktiga uppsatsen »Vore asldste Lovtexters oprindelige Nedskrivelsestid» i festskriften till J. E. Sars (1905; se närmare III 5.). 105 En av periodens få doktorsavhandlingar är Ulrik A. Motzfeldts »Den norske vasdragsrets historic indtil aaret 1800 med domsamling» (1908; X+222+ 216 s.; 8:o), ett arbete som till stor del byggde på tidigare opublicerade domar och som hade en viss aktualitet på grund av den pågående striden omvattenfallskoncessionerna. Ett beställningsarbete av lantbruksdepartementet var O. Olafsens »OmEiendomsretten til Hardangervddden. En retshistorisk Undersogelse» (1909; [III] + 217 s.; 8:o). Schweigaard förvandlades under den här behandlade perioden liksomOrsted i Danmark från en aktuell rättsvetenskaplig auktoritet till ett historiskt momument, och hans staty på Universitetsplassen avtäcktes år 1883. Litteraturen om Schweigaard har nämnts och flitigt citerats i del II; under den här behandlade perioden gav Aubert ut »Anton Martin Schweigaards Barndomog Ungdom. 1808-1835. Breve og Erindringer», somhan försåg med en omfattande biografisk inledning (1883), medan Oscar Jxger och Stang publicerade Schweigaards »Ungdomsarbejder» (1904; IX+300 s.; 8:o). Aubert, Grundbegerne, s. 3. Recensioner i NRt 1893, s. 513-525 (anon.) och i UfR 1893, s. 673-680 (Chr. Stochel). Sandvik, Handbuch, s. 461. Se Sandvik, Handbuch, s. 443, och NRt 1902, s. 161-240 (Taranger), NRt 1905, s. 721-743 (Hertzberg). Anonymrecension i NRt 1898, s. 829-831. Positiv recension med uppgifter omarbetets langa tillkomsthistoria i TfR 1911, s. 359-364. 103 106
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=