112 lagstiftningen mm. En väsentlig inskränkning var, att författaren endast behandlade de lokala stadganden, somgällde i Kristiania.^^ S. Brochs »Den norske Kirkeret» (1904; VII+341 s.; 8:o) ersatte U. A. Motzfeldts den äldres sextio år gamla framställning (se del II, s. 112). Finansrätten behandlades endast i ett par artiklar. På finansförvaltningsrättens område med anknytning till författningsrätten kan nämnas Aschehougs digra artikel »Om den konstitutionelle Regnskabskontrol» (NRt 1884, s. 81-265 inkl. bilagor). Den norska skatterättslagstiftningen undergick genomgripande förändringar under perioden 1893-1911, men den enda skatterättsvetenskapliga skriften är Aschehougs artikel »Afkastning og Indtsegt» i Statsokonomisk Tidsskrift 1898, s. 209—309.^^ 3.9. Folkrätten Auberts postumt publicerade föreläsningsserie »Norges folkeretlige Stilling, ... udg. ved Ebbe Hertzberg» (1897; XI+222 s.; 8:o) är närmast ett starkt rättshistoriskt färgat inlägg i debatten med Sverige under unionstidens sista skede. 3.10. Romersk rätt och rättshistoria 3.10.1. Romersk rätt Trots den tyska romanismens starka inflytande under perioden är det enda tryckta arbetet i romersk rätt Hambros kortfattade lärobok »Omrids af den romerske civilproces. Til brug for studerende» (1887; [IV]+99 s.; 8:o); enligt förordet byggde framställningen på författarens undervisning som manuduktor vid fakulteten. Latinets vikande ställning kommer till synes av att Hambro hade översatt den största delen av citaten med »hensyn til realstudenterne». Ingstad publicerade år 1876 en liten skrift »Om Romerretsstudiet. Nogle Oplysninger og Forklaringer» (59 s.; 8:o), i vilken han även för den icke-juridiskt bildade allmänheten å ämbetets vägnar propagerade för den romerska rättens betydelse (se III 1.3.3.). Den lilla skriften var en följd av debatterna om latinets ställning i skolundervisningen och den romerska rättens i juristutbildningen i stortinget sedan slutet av 1860-talet.I Kristiania använde man tydligen inte Aagesens och Lassens framställningar av den romerska privaträtten (ovan 2.11.1.), eftersom Ingstads »Forelassninger over den romerske obhga89 Se Holmsen, s. III f. och V. Recension i TfR 1891, s. 342—344 (F. Hagerup). Se närmare Zimmer, s. 51 ff. Hambro, Forord. Michalsen, Law, s. 59 f.; Michalsen, NNT2000, s. 420. 88
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=