Ill lene» (s. 301-327), 8. »Magtfordelingen» (s. 327-412), 9. »Statsmagtens Funktioner. A. Lovgivning» (s. 413-482), 10. »... B. Förvaltning» (s. 482-613), 11. »Statsmagtens Selvbegrasnsning til Beskyttelse af borgerlig Lighed og Frihed» (s. 614-666) och 12. »Garantier mod Misbrug af Statsmagten» (s. 702). Strukturen är alltså i stort sett densamma somi Aschehougs arbete, men med en modernare rubricering, som kunde tyda på ett inflytande från den tyska statsrättsliga positivismen (se III 4.). En viktig skillnad i systematiken är den, att medan gränsen mellan författnings- och förvaltningsrätt hade varit diffus i Aschehougs verk, så meddelade Morgenstierne redan i förordet, att han hade försökt »at begrsense Stoffet til det ublandede forfatningsretlige og saa lidet sommuligt at komme ind paa de visselig dermed til en vis Grad sammenhasngendeforvaltningsretlige Sporgsmaal».^^ De statsrättsliga monografierna behandlade förhållandet till Sverige, hade ett dagsaktuellt, ofta polemiskt innehåll och hörde därmed till den norska ’rättskampslitteraturen’. Alla arbeten hade dock inte udden riktad mot unionen. Aubert, somskrev »Det norske Handelsflag. En historisk og statsretlig Undersogelse» (1879; [IJ+60 s.; 8:o) med anledning av det av stortingets odelsting antagna lagförslaget att ta bort unionsmärket, »sillsallaten», från handelsflaggan, pläderade kraftigt för ett bibehållande av märket. 3.8. Förvaltnings- och finansrätten Rent förvaltningsrättsliga arbeten är sällsynta. Den första universitetsläroboken i ämnet gavs ut först på 1910-talet, och de fåtaliga skrifterna var närmast avsedda för praktiskt verksamma jurister. Dahl konstaterade i förordet till »Landdistrikternes Kommunalforfatning. En Haandbog for kommunale Ombudsmasnd» (1878; VII+352 s.; 8:o; 3. omarb. og udv. Udg. 1894), att han redan som juris studerande märkt, »at der til en fyldig Forstaaelse af vort Lands Forfatningsforholde vilde udkrasves meget mere, end den Vejledning, Universitetet gav angaaende selve Statsforfatningen». Bristerna i undervisningen hade lett till, »at for den store Flerhed af begyndende praktiskeJurister i vort Land er den kommunale Lovgivning et saagodtsomnyt og ukjendt Felt», och författaren hade därför känt sig manad att skriva en handbok »for kommunale Ombudsmasnd samt juridiske Embeds- og Bestillingsmasnd». Politiadjunkt Paul Holmsens »Haandbog i Politilovgivningen» (1890; X+ 449 s.; 8:o) ersatte delvis Schnitlers framställning i samma ämne (del II, s. 142). Holmsens »politilovgivning» omfattade förutom»den offentlige ro, orden og velanstendighed» även byggnads-, kommunikations-, handels- och fattigMorgenstierne, Forord, s. VI. Se Aubert, Handelsflag, sammanfattande s. 52 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=