no risk-genetisk» och dessutom »sammenlignende»/^ Denna metod är särskilt framträdande i de kapitel, sombehandlar allmänna statsrättsliga problem. Inledningskapitlet i den andra delen om maktfördelningen börjar med några notiser om medeltida rätt för att därefter gå över till en jämförelse av olika rättsordningar med nordamerikansk rätt somförsta exempel.I det följande kapitlet om»Statsmagternes indbyrdes Forhold» refererades utförligt och med tydlig sympati parlamentarismen i England, även om författaren naturligtvis konstaterade, att parlamentarismen inte var gällande i Norge, och han ansåg det ligga »udenfor nservasrende Skrifts Plan at drofte dette Styrelsesystems Fortrin og Mangier».Även den tredje delens avsnitt »Indskr^enkninger i Statsmyndigheden» börjar med anmärkningar om statsrätten under medeltiden och tidig ny tid för att därefter behandla samtida rättsordningar, först och utförligast angloamerikansk rätt, som Aschehoug tydligen var speciellt intresserad av (se även III 4.).^^ Bredo Morgenstiernes »Lasrebog i Den norske Statsforfatningsret» (1900; XV+ 752 s.; 8:o; 2. omarb. Udg. 1909; 3. utg. 1926-1927) tryckligen en lärobok i motsats till Aschehougs handbok; först i andra hand hade arbetet föranletts av senare förändringar i statsrätten, bl.a. införandet av allmän rösträtt. Morgenstierne sade sig också behandla äldre rätt endast i den mån detta var nödvändigt för full förståelse av gällande rätt, och jämförelsen med utländska rättsordningar hade inskränkts till kortfattade upplysningar. Både systematiken, begränsningarna och framställningens formvar betingade av »Hensynet til Skriftets Opgave som Lxrebog».^^ Unionsupplösningen år 1905 nödvändiggjorde den nya upplagan.Morgenstierne hade redan år 1897 utgivit »Den unionelle Ret. Afsnit af Forelsesninger over Den norske Statsforfatningsret» ([IV]+138 s.; 8;o), somenligt förordet var ett av behovet påkallat förarbete till den kommande läroboken, då Herman Rydins »fortrinlige» verk »Föreningen mellan Sverige och Norge» (se del II, s. 184 f.) redan var 34 år gammalt. Att berömma Rydins arbete är naturligt, då Morgenstierne, främst av utrikespolitiska skäl, var en varmvän av unionen. Morgenstiernes framställning i läroboken är indelad i tolv avsnitt: 1. »Indledning» (s. 1-8), 2. »Retskilder» (s. 8-33), 3. »Land og Folk» (s. 34-75), 4. »Föreningen med Sverige» (s. 75-175), 5. »Statsmagtens Organer. A. Kongemagten» (s. 176-235), 6. »... B. Storthinget» (s. 235-300), 7. »... C. Domstoenligt författaren ut- var Stang, Retsvidenskapen, s. 101. Aschehoug 11,2, s. 1 f. Aschehoug 11,2, s. 11 ff. och 20 f. ** Aschehoug 11,3, s. 1 ff. Morgenstierne, Forord, s. Vff. Recension i TfR 1901, s. 277-286 (H. Maizen). Morgenstierne (2. Udg.), Forord til anden Udgave. 8-» NBL IX, s. 521 (W. Keilhau). 80
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=