101 Lovvasrk». Scheel ansåg, att man därför kunde bli »saavel forpligtet som berettiget til at s^ette Lovens Udtryk tilside, hvor disse vil lede til urimelige Resultater, i Tilfaslde, hvor man ellers vilde have folt sig bunden af Ordene»."^^ Uttalandet belyser de nya svårigheterna vid tolkningen av mera demokratiskt stiftade lagar under slutet av 1800-talet, svårigheter, som också kom att påverka lagtolkningsteorierna (se III 1.4.2.). En föreläsningsserie i förmynderskapsrätt »Umyndiges retshandler efter forelassninger af professor dr. Platou 1897» (209 s.) är en av de talrika hektograferade utgåvorna av åhöraranteckningar. 3.3.6. Arvsrätten Platous »Forelassninger over norsk Arveret» (1899; VII-1-427+XI s.; 8:o; 3. udg. 1910) var avsedd att ersätta Hallagers föråldrade lärobok i ämnet från år 1862 (del II, s. 126). Platou uppgav, att han i framställningen genomgående hade använt sig av Hallagers bok samt av Deuntzers samtliga arbeten över arvsrätt och skifte; karakteristiskt nog består dock den första fotnoten av en hänvisning till Savignys »System».Liksomi den samma år utkomna äktenskapsrätten framstår Platou också i detta arbete som en anhängare av den historiska skolan. För förståelsen av gällande norsk arvsrätt krävdes det »i forste Rzekke et nogenlunde indgaaende Kjendskab til romersk Ret», och Platou hänvisade dem, »der ville tra^nge dybere ind i Emnet, til de tyske Pandektister». Förståelsen av norsk arvsrätt försvårades också av brister i kännedomen omdennas historiska utveckling.5° Platou angrep också både gällande lag och rättspraxis för brister och uppenbara felaktigheter. 3.4. Övrig privaträtt 3.4.1. Handelsrätt Inom handelsrätten blev bolagsrätten ett allt viktigare rättsområde. Platous första bolagsrättsliga försök var »Det navngivne Handelsselskabs Retsforhold ligeoverfor Trediemand», en med kronprinsens guldmedalj belönad avhandling, somutkomsomsärtryck av NRt 1875 (138 +[2] s.) och med vilken Platou disputerade för jur. dr.graden i december 1876.^1 Han deltog senare aktivt i kommissionsarbetena på en ny lag om aktiebolag och gav slutligen ut sina »Forelassninger over norsk Selskabsret, I—II» (1906-1911; X+250 s. +register och VI+400 s. +reg.; 8:o). Den första delen behandlade de bolag, vilkas medScheel, .,^!gtefa:ller, s. 4. PlatOH, Arveret, Forord och s. 1 not 1. Recensionsuppsats »Bidrag til Arveretten» i TfR 1901, s. 44-64 (M. Ingstad). Platou, Arveret, Forord. Ordagrant referat av disputationen i NRt 1877, s. 33-54, recension i UfR 1875, s. 1005-1008.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=