100 Stängs föreläsningar från år 1903 »Negotiable Dokumenter og Legitimationstegn» ([1904]; Forord+VI+229 s.; 4. litogr. utg. 1926) hörde till de talrika på åhöraranteckningar byggande utgåvorna i »kontratryk». 3.3.4. Immateriellförmögenhetsrätt Det enda arbetet på detta område var O. A. Bachkes omfattande artikelserie »Omden saakaldte litterasre og kunstneriske Eiendomsret» i NRt 1871-1875 (även särtryck, 214 s.), författarens viktigaste arbete. 3.3.5. Familjerätten Platou gav ut sina »Forelassninger over ^Egteskabs Stiftelse og Skilsmisse efter norsk Ret» (1899; VII + 118 s.; 8:o), eftersomäven den sista upplagan av Colletts familjerätt (1885) hade blivit helt föråldrad. Platou nämnde också ämnets vikt och den ivriga debatten i synnerhet omäktenskapets ingående. Debatten hade dock byggt på otillräckliga kunskaper om den historiska utvecklingen, medan enligt Platou »Kjendskabet till denne er en nodvendig Forudsastning for en frugtbar Diskussion omEmnet».'^^ Efter detta påstående i den historiska skolans anda avslutade Platou förordet med ett rätt konservativt rättspolitiskt utlåtande om bristerna i gällande äktenskapslagstiftning, vilka lett till »den nuvasrende lette Adgang til Skilsmisse gjennem Bevilling, blot fordi Parterne derom ere enige» - en enligt författaren betänklig praxis, som undergrävde »Opfatningen om ^Egteskabet som en livsvarig Förbindelse». I litteraturförteckningen representeras den utomnordiska doktrinen av ett tiotal tyskspråkiga arbeten, en engelsk framställning samt ett franskspråkigt arbete omkanonisk äktenskapsrätt. Herman Scheels ovanligt omfattande doktorsavhandling »Om.^gtefxllers Formuesforhold efter norsk Ret» (1892; VIII+304 s.; 8:o) innehöll den första tolkningen av Lov omFormuesforholdet mellem vEgtefxller af 29 Juni 1888. Lagen var ett uttryck för den nya synen på kvinnans rättigheter, och Scheel framhöll, att den tidigare osäkerheten rörande möjligheten att avvika från makarnas egendomsgemenskap genom äktenskapsförord »var ... kommen i Strid saavel med praktiske Hensyn som med den almindelige Opfatning». Huvudreglerna om egendomsgemenskap var visserligen »simple og Greie», men detta var en fördel, somtill stor del »var vunden paa Retfasrdighedens Bekostning».'^^ Rättsläget var osäkert även efter år 1888. Stortinget hade på många punkter avvikit från kommittébetänkandet, så att den nya lagen »basrer Prxget af den improviserede Maade, hvorpaa en Flerhed af dens Bestemmelser er blevne til». Lagtolkaren hamnade därför »i en paa samme Tid friere og vanskligere Stilling end ved Fortolkningen af et helstobt og vel gjennemarbeidet Se närmare Platou, .^gteskab. Forord. Scheel, ^Flgtefxller, s. 2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=