95 för Hagerups metod var, att han ansåg det nödvändigt »at tage Udgangspunktet for den hele Undersogelse i en omhyggelig Redegjorelse for Traditionens Stilling i dens Hjem, den romersk Ret». Denna undersökning hade inte enbart »historisk og komparativ Interesse», utan också »direkte Betydning» för avhandlingens huvudfråga.■2* Sakrättsliga monografier var i övrigt sällsynta. Aschehougs största civilistiska arbete är en liten skrift »Om Retsforholdet mellem Naboeiendomme» (1877; 63 s.; 8:o). Hambros »Bidrag til Laeren om Besiddelse» (1889; XI + 209 s.; 8:o) är ytterligare ett exempel på den tyska dominansen i det sena 1800talets litteratur, och avhandlingen inleds med ett referat av Savignys och Jherings besittningslära. Carl Torp, somskrivit en betydligt mera självständig avhandling om ämnet (ovan 2.4.3.2.), avfärdade Hambros bok som »yderst konservativ og stserkt romanistisk» och som »saa forsigtig og smaafornuftig sommuhgt».23.3.3. Förmögenhetsrätt: obligationsrätten Aubert skrev aldrig någon framställning av obligationsrättens allmänna del. Enligt Stang berodde detta på författarens bristande systematiska förmåga och avståndstagande från den konstruktiva riktningen, och Aubert ansåg själv, att den allmänna delen skulle kunna utarbetas »lettere og bedre» efter författandet av den speciella delen.^^ Lösningen kan ses somett sent exempel på användandet av Schweigaards analytisk-deskriptiva metod, men man bör också komma ihåg det skriande behovet av läroböcker, och Aubert gav ännu så sent som år 1887 ut delar av Hallagers obligationsrätt (del II, s. 125 f.) i omarbetat skick med titeln »Den norske Obligationsrets almindelige Del» (2. uforandrede Opl. 1896; XIV-I- 361 s. inkl. reg.; 8:0).^"* Stängs litograferade föreläsningar läsåret 1900-1901 »Den norske Obligationsrets almindelige Del» ([1902]; Forord, XXVIII+589 s.) är en första version av »Norsk formueret. I. Indledning til formueretten» (1911), somjag återkommer till i del IV. Föreläsarens medverkan var ovanligt omfattande, enligt hans förord byggde utgåvan på »Tilhoreres Optegnelser, somjeg har gjennemgaaet og sammenholdt med mit Manuskript». Auberts huvudarbete är »Den norske Obligationsrets specielle Del», I (XVI + 560 s.; 8:0), 11,1-2 (1895-1900; 241 s.) och III (1894; XV+447 s.); den sista delen har även ett andra titelblad »Det norske Thinglysnings- og RegisterHagerup, Tradition, s. 2 f. Ordagrant referat av disputationen i NRt 1885, s. 565-590. Positiv recension i TfR 1888, s. 337-345 (C. Torp). - TfR 1889, s. 470-475, här: s. 470. Stang, Retsvidenskapen, s. 107; Aubert /, Forord. 2“* Recension i TfR 1888, s. 322-333 (N. Lassen).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=