94 »og enkelte andre materier, der staar i mere lös förbindelse med systemet,» utanför framställningen. Den danska dominansen i inledningsparagrafen »Tingsrettens begreb og litteratur; Tingsretten som en del af formueretten» är iögonenfallande. Scheel inledde framställningen med att nämna 0rsteds sakrättsbegrepp som ett exempel på äldre terminologi, och han gick efter att ha förkastat Brandts »i tilslutning til Savigny» givna definition som »öiensynlig altfor vid» över till att referera Aagesens, Bornemanns, Goos’ och Matzens åsikter. Tryckningen av läroboken drogut på tiden. Det första häftet komut år 1901, det andra, som behandlade förvärvande, användande och förlust av äganderätten, år 1905 och det tredje först år 1912. I förordet daterat oktober 1912 beklagade Scheel detta, vilket berodde på, att han länge hade haft för avsikt att också behandla odalsrätten och allmänningsrätten, som inte ingått i föreläsningarna. På grund av tidsbrist hade han varit tvungen att avstå från detta, och han hade inte heller hunnit omarbetatexten i så hög grad somhan önskat. Texten återger alltså främst författarens föreläsningar på 1890-talet.2° Dispositionen skiljer sig avsevärt från den i Brandts verk använda. Framställningen börjar med en omfattande »Indledning» (s. 1-136) med kapitlen »Tingsrettens Gjenstand og Literatur», »OmGrunds^etningerne for den redige Ordning af Raadigheden over Tingen», »OmTingene somGjenstand for de tinglige Rettigheder», »Besiddelse» och »OmMatrikulen», och består i övrigt av det första huvudavsnittet »Eiendomsretten» med underavsnitten »Eiendomsrettens Begreb, Indhold og Begr^ensning» (s. 139—268) och »Erhvervelse, Haandhasvelse og Fortabelse af Eiendomsret» (s. 269-526) samt av det andra huvudavsnittet »De saerlige tinglige Rettigheder» (s. 529—688), i vilket panträtten alltså inte ingick. Även innehållsmässigt skiljer sig Scheels framställning från Brandts, somhade flera till den speciella privaträtten hörande områden, t.ex. vägväsen, vattenrätt, gruvdrift, jakt och fiske. En del av sakrätten behandlades i en litograferad handskriven framställning »Tinglysning. Forelzesninger av professor Fredrik Stang 2det semester 1908» ([IJ-i-VII +216 s.), enligt förordet med föreläsarens tillstånd utgiven av en åhörare, somockså försett texten med hänvisningar till nyare hoyesterettspraxis. Hagerups doktorsavhandling »OmTradition somBetingelse for Overdragelse af Eiendomsret til Losore» (särtryck av NRt 1884; 112 s.) byggde på samma metod som författarens mera berömda avhandling om köp (nedan 3.3.3.). Redan i inledningsorden framförde Hagerup med spärrad stil somsin slutsats omtraditionens betydelse för äganderättens övergång, »at dette hverken efter positiv norsk Lov eller S^edvaneret kan kr^eves, ligesaalidt somder taler nomothetiske Grundefor de lege ferenda at opstille en saadan Fordring». Betecknande V. Eybens omdöme, TfR 1964, s. 293, omboken: »en nodforanstaltning», är dock överdrivet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=