93 utgavs separat i handskriven hektograferad form med titeln »Forel2esninger over Skadeserstatning» (1905; VIII+352 s.)- I enlighet med det även i Norden brukligapandekträttssystemet kan periodens enda personrättsliga monografi, Guthorm Hallagers »Om Personnavne efter norsk og fremmed Ret» (1895; [I] +124 s.; 8:o), räknas till privaträttens allmänna lärord^ 3.3.2. Förmögenhetsrätt: sakrätten Brandts lärobok i sakrätt, sombyggde på föreläsningar hållna i början av 1860talet, komut i en tredje och sista upplaga år 1892 efter författarens död (del II, s. 121 f.), men arbetet kom ur bruk i den juridiska undervisningen redan på 1890-talet, och enligt år 1897 års studieplan skulle man först läsa Matzens och Lassens framställning i »Nordisk Retsencyklopasdi» och därefter bekanta sig med Herman Scheels föreläsningar^^ Scheels »Forelaesninger over norsk Tingsret» (XII +714 s.; 8:o) trycktes häftesvis åren 1901—1912, medan de tidigare hektograferade upplagorna på 1890-talet kan tjäna som ett belysande exempel på svårigheterna med denna formav utgivning. Föreläsningarna hade utgivits i en upplaga »i kontratryk» redan år 1895, men i förordet till den år 1897 publicerade upplagan av »Den norske Tingsret» (s. 1. &a.; opag.) betecknade författaren den förstaupplagan somså full av både »afskriftsfeil» och »feil ved optegnelsen», att »den maatte anses ubrugelig». Upplagan byggde nämligen, sommånga arbeten av denna typ, delvis på åhöraranteckningar. Även den andra, av Scheel rättade upplagan stötte på problem; renskrivaren hade varit tvungen att frånsäga sig uppdraget, och då man för att påskynda arbetet hade använt sig av flera renskrivare, måste boken lämnas opaginerad. Scheel beklagade också, att avskrivarna »af misforstaaelse» hade placerat fotnoterna i själva texten, även om han antog, att det »dog kun i mindre grad vil genere lassningen».Redani den hektograferade upplagan kom Scheels intresse för rättssystematiken till synes. I förordet sade han sig sträva till »en systematisk fremstilling af tingsretten», och han hade därför lämnat panträtten, odalsrätten Positiva recensioner i UfR 1895, s. 1029-1033 (O. Levison) och i TfR1896, s. 437—448 (Edv. Hambro). ** Studieplan 1897, s. 20. Man har senare påstått, se Solem, TfR 1948, s. 364, att Brandts bok »var vel i virkeligheten alt foreldet, da den kom ut i sekstiårene», och enligt Haukaas, s. 183, »hovde ho mindre» somlärobok, då »den gjeldande retten drukna i mengda av rettshistoriske og forvaltningsrettslege oplysningar». Scheel hade själv ingen hög uppfattningomBrandts arbete, och han konstaterade, TfR 1894, s. 432 f., att de senare upplagorna av den över trettio år gamla framställningen »ikke representerer noget andet Fremskridt end det, at der er taget Hensyn til nyere Love» och att arbetet till dispositionen var »en endog ikke sazrdeles velordnet Samling af Monografier, dels af tingsretsligt, dels af administrativretsligt og dels af blandet Indhold». ’’ Herman Scheel, Tingsret, det andra förordet 25.2.1897. Omde kontratryckta upplagorna, se även Haukaas, s. 183.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=