92 enlighet med Hagerups programinnehåller »Juridiske Afhandlinger» förut utkomna tidskrifts- och tidningsartiklar även tidigare opublicerade manuskript, främst omunionsfrågan. Verket är indelat i fyra delar: »Strafferet» (s. 1-248), »Proces» (s. 249-381), »Civilret» (s. 383-627) och »Statsret» (s. 629-753). 3.3. Privaträtt: civilrätten 3.3.1. De allmänna lärorna Auberts »Den norske Privatrets almindelige Del, I, De norske Retskilder og deres Anvendelse, I» (1877; XX+408 s.; 8:o) avstannade efter den första delen, och den kunde därför lika gärna placeras under rubriken ’allmän rättslära’ eller t.o.m. ’rättshistoria’. Boken behandlar nämligen, efter ett inledande avsnitt om rättsbegreppet, rättskälleläran, rättssystematiken och en kort översikt över litteraturen i ämnet och de norska rättskällornas historia (s. 1—42), endast en del av rättskälleläran, nämligen de skrivna rättskällorna; både Norske Lov (s. 43-181) och den danska tidens övriga skriftliga rättskällor (s. 181-236) framställs utförligt. Först i kapitlen tre och fyra kom författaren fram till de skrivna rättskällorna efter år 1814 (s. 236-264) och till frågan omkungörelsen av lagar mm. (s. 265—310). Auberts rättshistoriska intresse kom dessutom till uttryck i bokens omfattande »Tillasg», vilka behandlade förarbetena till DL (s. 313—335), förarbetena till NL 1680—1687 (s. 336—370), lagstiftningsarbetet efter år 1814 (s. 371-389) och »De norske Retskilder i forhenvasrende norske Landskaber og Bilande» (s. 390-408). Enligt Aubert var tilläggen för utförliga för att tas med i själva framställningen, som var avsedd »for at afhjaelpe de Studerendes Trang til en Lasrebog».^^ Trots den utmärkta inledningen kunde Auberts bok naturligtvis inte täcka behovet av läromaterial i privaträttens allmänna del, i vilken undervisningen ännu i slutet av 1890-talet byggde på Platous föreläsningar, men den fungerade däremot i examensämnet norsk rättshistoria somett alternativ till Hertzbergs »De nordiske retskilder».*^ Platous föreläsningar över delar av privaträttens allmänna läror trycktes först år 1914, men hans föreläsningar utkomi »kontratryk» sedan 1890-talet. Den anonyme utgivaren av en handskriven version »Den norske Privatrets almindelige Del» (2. »ordret Optryk» 1899; 804 s.), som byggde på Platous föreläsningar från oktober 1895 till april 1897, nämnde i förordet, att Platou, »der intet har havt med nogen af Udgaverne at gjore,» hade givit sin tillåtelse till utgivningen. En maskinskriven version »Udvalgte Emner af Privatrettens almindelige Del. Forelaesninger af Professor Dr. Juris Oscar Platou. Sept. 1902 —Jan. 1904» ([V] +320 s.) var enligt förordet återigen utgiven med föreläsarens tillåtelse »paa grundlag af tilhoreres optegnelser». En del av dessa föreläsningar ’5 Aubert, Forord. Studieplan 1897, s. 19 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=