91 ser i tid och rumsamt tolkning, »Retshistorien og den gjasidende norske rets kilder» (s. 42-56) och »Omretsforholdene» (s. 57-79). Den senare delen inleds av ett avsnitt omrättssystematiken (s. 83-87), därefter följer »Det enkelte statssamfunds ret» (s. 88-236) med huvudindelningen i privaträtt och offentlig rätt och »Folkeret» (s. 237-251). Hagerups arbete väckte nordisk uppmärksamhet. Munch-Petersens recension var i sin helhet rosande, trots någon gliring omnågon väl »begrebsmasssig» definition av rättsvetenskapens uppgift, och recensenten påpekade, att olikheterna mellan dansk och norsk rätt inte var större än att även danska läsare kunde ha samma behållning av verket som de norska.'* Hagerups bok uppmärksammades också i Finland, där den medtogs i kursfordringarna år 1910 och där den också komatt utgöra förebilden för Allan Serlachius’ rättsencyklopedi (nedan 5.2.). Till gruppen av allmänna arbeten, som inte kan hänföras till något bestämt rättsområde, kan man räkna Hagerups »Udvalgte mindre juridiske afhandlinger» (1901; III +227 s.; 8:o), som främst bestod av tidigare i TfR och NRt publicerade artiklar och recensioner, bl.a. inledningsartikeln i TfR år 1888.'^ Samlingen innehöll dessutomen artikel »Et blad af straffens historie» i Letterstedska föreningens tidskrift år 1893 och ett föredrag »Nyere strafferetsbevasgelser», som Hagerup hållit vid den norska kriminalistföreningens första möte år 1893 (se III 3.2.). Metoden att ånyo publicera tidigare tryckta artiklar var ny i norsk rättsvetenskap, och Hagerup försvarade sig i förordet med påpekandet, att utgivandet skett på universitetsbibliotekets anmodan, då studenterna flitigt använt sig av artiklarna. Artiklarna publicerades i i stort sett oförändrad form, och Hagerup betraktade dem »i det store og hele taget, somudtryk for min videnskabelige standpunkt», även om han medgav, att han »maaske ikke nu paa ethvert punkt kan fastholde de i afhandlingerne udviklede meninger». — Hagerup gav senare ut en »Anden Samling» år 1913. Efter Getz’ död gav Hagerup också ut en samling av dennes »Juridiske Afhandlinger» (1903; XII-i-753 s.; 8:o). Hagerup påpekade, att det inte var fråga om en utgåva av typen ’samlede skrifter’, utan att han hade tagit med endast sådana arbeten, som tidigare inte varit särskilt tillgängliga i bokhandeln och som hade ett mera bestående intresse.»Udgiverens forord» inleddes av en förteckning över demav Getz’ arbeten, sominte medtagits i samlingen, och man får på detta sätt genomboken en överblick över Getz’ hela produktion. I '■ Munch-Petersen, UfR 1906, s. 254 ff. Se Kangas, Uppkomst, s. 89. Översvallande recension i TfR 1902, s. 384-388 (Frantz Dahl); omdenna recension, se Gagnér, TfR1999, s. 310 ff. '■* Getz, s. IX. Mycket positiv recension i TfR 1905, s. 81-91 (Andreas Urbye).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=