RB 60

80 Danmark 1550—1741. En historisk Skildring» (1893; 187+[1] s.; 8:o) och .. 1742-1839...» (1896; 296 + [1] Medeltida dansk rättshistoria intresserade även humanisterna. Av doktorsavhandlingarna inom den filosofiska fakulteten kan nämnas Anna Hudes »Danehoffet og dets Plads i Danmarks Statsforfatning» (1893; [IJ +224 s.; 8:o) och Chr. Villads Christensens »Baareproven. Dens Historie og Stilling i Fortidens Rets- og Naturopfattelse» (1900; [III]+289 s.; 8:o). » , 185 Framställningarna av den danska rättsvetenskapens historia, som utgjorde en betydande del av den rättshistoriska litteraturen, koncentrerade sig naturligtvis på 0rsted; här var det inte tal om att dra rättshistoriens gräns vid år 1683. 0rsted-litteraturen och samtidigt kanoniseringen av forskningsobjektet inleddes av Carl Ussings doktorsavhandling »Anders Sandoe 0rsted somRetsla^rd. Et Brudstykke af den dansk-norske Retsvidenskabs Historie» (1884; [II] +163 s.; 8:o). Liksomtidigare och senare författare började Ussing med att i dystra färger måla upp 1700-talets rättsvetenskap med dess »Mangel paa Realisme» för att ytterligare framhäva 0rsteds betydelse.Ett intressant drag i framställningen är, att Ussing försökte placera in 0rsteds författarskap i spänningen mellan å ena sidan kravet på ett obetingat efterlevande av en lagregel, å den andra den konkreta billigheten, rättsvisan i det enskilda fallet.Enligt Ussing fick för 0rsted »/^efihensyn ... Overvaegten over Billighedshensyn», vilket förhindrade, att rättsvetenskapen genom att anta »empirisk Methode tillige slog over i kasuistisk Tendens», och han betonade, »at vel baner 0rsted ved sin realistiske Methode Vej for den kasuistiske Tendens og danner saaledes et vigtigt Led i hin gradvise Övergång fra Chr. V’s Lovs Tid til Nutiden, men at hans egen Tilbojelighed dog i det Vaesenlige gik i Retning af det Lovmzessige og Regelbundne».*®* Så framställdes 0rsted som en tidig förkämpe för en lagbunden intressejurisprudens. - Doktorsavhandlingen förblev Ussings enda bok, men han var länge en aktiv artikelskribent, i synnerhet på arbetsrättens område. Periodens storverk om 0rsted är den av Nellemann, Hans 011gaard och Goos skrivna serien »Anders Sandoe 0rsteds Betydning for den danske og norske Retsvidenskabs Udvikling, 1-111,1-2» (1885-1906; 8:o). Man hade ursprungligen utlyst en belöning på 100-årsdagen av 0rsteds födelse för att få framen utförlig framställning av hans rättsvetenskapliga betydelse, men ingen hade åtagit sig uppgiften.Författarna nämnde i den första delens förord, att Recension av del I i UfR 1894, s. 21-24 (St. Grundrvdg). Positiv recension av Christensens avhandling i TfR 1901, s. 167-169 (A. Taranger). Carl Ussing, s. 1-23. Carl Ussing, s. 139 ff. Carl Ussing, s. 144, 146 och 148. Se Carl Ussing i Skrift og Tale, s. 159—332. Se UfR 1879, s. 1. Bland undertecknarna märks förutomAagesen, A. F. Krieger och Nellemann även T. H. Aschehoug, L. M. B. Aubert och Fredrik Stang d. ä. från Norge. 184 185 186 188 189 190

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=