Magnus Erikssons landslag 288 han är delägare i. och stöld, som makar, syskon, föräldrar oeh harn. adojdivföriildrar oeh adoptivbarn, fosterföriildrar och fosterbarn begå, medan de sammanbo. 143. Fl. 30 (KrL Tj 31) har ej motsvarighet i någon landskapslag. 144. ».Skall han ansvara därför på samma sätt som bonde sknlle ansvara . fsv. siKiri l)olik() jiri sum bonde skiilde suaru, d.v.s. han skall vara underkastad samma ansvar, svara därför på samma sätt oeh vara skyldig till samma höter som en honde, som hade släppt tjuven. Se härom fl. 39. Fl. 30 komi>lelleras sålunda av fl. 39. — Med fl. 30 jfr även fl. 23. 14,). Fl. 31—32 (KrL Tj 32—33) ha hämtats från VmL M 33, FL .M 52; jfr även ÖgL R 37 och SdmL Tj 14. i Sverige oeh Danmark li: Fornviinnen 1945, s. 189 f.i, 146. »För sin socken», d.v.s. för kyrkfolket på nästa söndag. 147. »Xiimner märken oeh rätta tecken därpå», fsv. sigher til märke ok stin iärtekne, d.v.s. beskriver riktigt den förlorade saken. 148. »Då skall han med ed styrka det vara sitt», fsv. l>a suäri til sins. På samma sätt i fl. 32. 34. Km 4 pr. 149. Denna mening har ej motsvarighet i landskapslagarna. 150. Fl. 32 (KrL Tj 331 är hämtad från VmL M 33: 2, som i sin tur har FL M 52: 2 till förlaga. 151. FL M 52:2 tillerkänner i detta fall upphittaren en iienning för varje örtug av fyndet, d.v.s. en åttondedel av detta. VmL M 33:2 tläremot en tredjedel av fyndet. 152. »Med var bot efter hrottets art», fsv. Iiiiäria boot after siniim brutum. d.v.s. varje hot i förhållamle till det brott, för vilket hoten utdömes. rjuvgodsets värde blir avgörande. 153. Fl. 33 (KrL Tj 341 har ej motsvarighet i någon landskapslag. 154. »Lämna det i förvar», fsv. niper sätia. troligen efter lat. deponere. 155. Med fl. 34 (KrL Tj 35) jfr FL M 53: 1. VmL M 34 pr. 156. »dagndjur», fsv. ngtiafä. 157. »Han», d.v.s. iigaren. KrL: ägenden. L58. »Den andre», fsv. hin, d.v.s. upphittaren; Ragvald Ingenumdsson: »inventor». 159. ».\rheta i jorden», fsv. grkia. Fsv. yrkia arbeta, bruka, odla (jordi. i)löja, sv. dial, (särsk. sydsv.i örka, da. dial. orke. 160. »Inom häradet men ej idom», fsv. innan härd: ok ei utan. Lagen lämnar läsaren i ovisshet, huruvida »inom hiiradet» avser det härad, som upphittaren tillhörde, eller det härad, inom vilket fyndet gjordes. 161. »Till dess att rätt ägande kommer»: då skulle förfaras enligt fl. 31. 162. Fl. 35—36 (KrL Tj 361 äro byggda på ÖgL B 37:2. .Ifr FL M 54 pr. 163. »Nu gör någon strandfynd», fsv. .Vu hitter man strandfynd (andra handskrifter: strandvrak]. Ragvald: »res ex navihus eieete». ÖgL: »havsvrak ute i vattnet». 164. »Han», d.v.s. rätt ägande. 165. »Han», d.v.s upphittaren. 166. »Skall övertaga det», fsv. gange tik. KrL taki siit ather. »Med siikra märken», fsv. mep sannum iärteknum, d.v.s. genom att uppgiva säkra igenkänningsteeken. 167. ÖgL har icke något stadgande om den tidpunkt, vid vilken konungens rätt till två tredjedelar av fyndet inträder. 168. »Bottenfynd», fsv. biitnfynd. d.v.s. fynd av icke flytande föremål. Om skattefynd se B. Thordeman. Skatlfyndsrcgalet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=