Magnus Er/ks s o ii s laii cl si ag XXXI. Om fynd, som hittas på väg.*^ ’ Den somgör ett fynd på väg eller utanför väg, vad slags fynd det än är, han skall kungöra det ute på vägen för de vägfarande, som följa honom eller möta honom. Finnas ej sådana, då kungöre han i närmaste by och för sin socken,på häradsting och landsting. Kommer den som har mistat, förrän det är kungjort, och nämner märken och rätta tecken därpå,“‘ då skall han med ed styrka det vara sitt,^^^ med två män, själv den tredje, och han återtage sitt utan lösen. Kommer ej den som kännes vid det somsitt inomnatt och år, tage konungen två lotter och den som hittade en tredjedel. 276 14!» XXXII. Nu har den som hittade vittnen. Nu har den som hittade vittnen, att han har lagligen kungjort, då skall den som har tappat med ed styrka det vara sitt,^^‘* med två vittnen, själv den tredje, och han återtage sitt, och den som hittade skall hava tredjedelen, efter som mätismän säga, vare sig fyndet är mera värt eller mindre.^ ’’ Griper han till vittnen omatt det är kungjort och kan ej fullgöra dem, då böte han och hete tjuv, med var bot efter brottets art. ir)0 152 XXXIII. Nu gör någon ett fynd utanför häradet.' ’* Nu gör någon ett fynd utanför häradet; då skall man föra det till närmaste by och där lämna det i förvar ' och låta kungöra det. Ty intet fynd må föras från det härad, där det hittades, förrän natt och år är ute eller rätt ägande kommer efter det. XXXIV. Nu hittar någon en annans kreatur. Nu hittar någon en annans kreatur, tämjd häst eller sto, tam oxe, ko, får, get eller något annat gagndjur;'’** då skall han med ed styrka det vara sitt, med två män, själv den tredje, och sedan återtaga sitt utan lösen, och den andre skall göra sig urtjuva genom vittnen om att han har kungjort. § 1. Med häst, sto och oxe må man arbeta i jorden ' och göra andra nödiga sysslor och fara sina ärenden inom häradet men ej utom,’*’" sedan det är lagligen kungjort på tinget och värderat och 155
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=