SÅRAMÅLSBALKEN I (om sår med vilja) I. Huru man skall binda en annan till sård Nu vill någon binda en annan till sår. Då säger den som åtalas, att han var där men varken ville eller vållade, att han fick skada," eller också säger han, att han ej var där; då skall häradsnämnd, som de båda säga ja till, pröva, omhan var på dråpsplatsen och ville och vållade, att han fick skada, eller ej. Och de som den tager undan och vitsordar, att de ej voro på dråpsplatsen, eller ock att de voro där men ej ville eller vållade, att han fick skada, de skola vara saklösa. Sedan har den som fick såret rätt att med ed av sex män på tinget binda den som han vill till såramål bland dem som voro där och icke äro undantagna av nämnden. § 1.'* Nu göres mot en och samme man på en gång både sår och rån; då må man binda honom vid båda med ed av sex män, och han böte vartdera för sig.'^" II. Nu komma män samman i vapenskifte i vredesmod.^ Komma män samman i vapenskifte i vredesmod " och hugger en av demen annan till fulla sår:^’ näsan av, eller öga ut, eller öra av, eller i ansiktet eller på halsen, så att han har varaktigt lyte därav, eller hugger av hand eller fot, den som så gör böte tolv marker till målsäganden för lytet och tjugo marker till treskifte för såret. § 1. Nu bliva två av de nämnda lemmarna avhuggna på någon; då skola böterna vara dubbelt större,' både i bot för lyte och i bot för sår. Han skall böta tjugofyra marker i lytesbot och fyrtio marker till treskifte. § 2. Nu bliva flera än två av de nämnda lemmarna avhuggna; då skall lem gäldas lika som lem, både i bot för lyte och i bot för sår.^
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=