RB 6

Magnus Erikssons landslag 250 20. 1'1. 5 :ir liksom 11. .‘1: 1 och fl. 4 hämtad från ögL 1:1. Jfr iivcn I L M 4. \ inL M 4. HL M pr. 21. Fl. 6 iir hiimlad från UL M ö (VmL M ö, IIL M 3; 1), men betydande arhetning har skett. —Fl. 6 10 =KrL D II 4—17. 22. »Snara», fsv. stränyer m. Se J. Sahlgren i »Strängnäs stads historia» (1959). s. ()3 f. 23. »Stockfälla», fsv. stapixt f., d.v.s. en stock eller tung träkloss nppgillrad på så sätt, att den. då djuret går fram därunder, slår netl och dödar det. 24. »Ciör gropar», fsv. (jraiicr, trol. jnesens av grava Ujrof) gräva. Kan även ha uppfattats som j)l. av graf f. grav, fångstgrop; KrL har i varje fall graff. Om fångstgropar fitr fångande av vilda djur se Kulturhistoriskt lexikt)n. art. Dyregraver. 25. Få en helgdag»: KrL »på en söndag». 20. Få två helgdagar»: KrL »jiå två söndagar». 27. »Tjugo marker», d.v.s. halv mansliot. KrL har: »40 marker». 2S. Fl. 7 är hämtad från VmL M 0:4; jfr FL M 0:4. 29. Fl. 8 pr är hämtad från UL M 0: 1 (VmL M 0: 11. 30. »Täcka och omgärda», fsv. bglia ok vni Iiglia, d.v.s. ordentligt hrädheslå hrnnnshålet och täcka det runt omkring, så att ingen av ovarsamhet kan falla ned i hrunnen; bglia täcka med hräder. bglia hölja. 31. KrL: »10 marker». 32. Fl. 8: 1 saknar direkt motsvarighet i l'L och ^’mL. Jfr H 27 (KrL II 3i. 33. KrL: »då skall hötas så som i hyggningahalken stadgas». 34. Fl. 9—10 ;iro niirmasl hiimtade från SdmL M 20: 2. l’L M 0 pr och \’mL M 0 1)1' ha i huvudsak samma text. men avse uttryckligen kliittring i trä mäj> böv skijiärä »på skep|)arens hön el. befallning»: trä måste här i sammanhanget hetyda inasf, fsv. säglilträ. Detta ord förekommer också i slutet av hestämmelserna såväl i UL och \'mL som i SdmL. diiremot icke i M1')L. Landslagens bestiimmelscr komma tliirför atl avse kliittring i trätl i allmiinhet. 35. KrL: »10 marker». 30. »Den andre», fsv. bin. d.v.s. den som heskylles för att ha hett eller befallt den förolyckade att klättra np|). 3() a. Om tillämi)ning av denna flock i praxis se U. 1. Stable. Medeltidens jirofana litteratur (i: \y illustrerad svensk litteraturhistoria 1, 1955). s. 50 f.; jfr även G. Ilafström. Fä sargar fä (i: Tidsskrift for rettsvitenskap 1959). s. 381. 37. Får skada», d.v.s. död eller sår. —En intressant ])arallell i anglosaxisk rätt behandlas av R. Hemmer, Studier rörandestraffutmätningen i medeltida svensk rätt. s. 14. 38. Fl. 11 är hämtad från SdmL M 20 pr. Jfr även UL M 0: 1 och VmL M 0: 1. 39. »Handaverk». fsv. banäauärke manna, d.v.s. ett med händer gjort verk, t.ex. hns, kvarn, hrunn, fisk<lamm. 40. »Ett lass», fsv. la.f n., av hö, ved o.dyl. Jfr ögL V 1:3. I UL (SdmL, \’mL) motsvaras fl. 1 närmast av en bestämmelse för det fall att en vedkast i en gård faller på någon. 41. Fl. 13—15 pr (KrL D II 11 -13 pr) motsvara niirmast UL M 2 j)r (SdmL M 18 pr. \’mL M 2 |)r) men äro mycket utförligare. 42. .\v Ä 16 synes framgå, att föräldrar skulle stå till svars fiir barn, till dess att det var 7 år gammalt. 43. Med fl. 15: 1 jfr S I 14: 1. 44. Med fl. 16 jfr S 1 14 pr. oni-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=