Dråpamål s bal keii 11 249 10. »Då är bonden saklös», d.v.s. han kunde icke ankhvftas för dråp med vilja. Haf’vald Ingeniiindsson: »liber ab homicidio voluntario». 11. Sysslomannen (konungens ombudsman) skulle vara närvarande för alt kontrollera, att vådaverksl)evisningen gick riktigt till, ocb för att bevaka konungens rätt till böter. I stiillet för kunuiKjs si/slomnn bar (igL kiiniingx sokiidrc. 12. »Han», d.v.s. gärningsmannen, den som dräpte av våda. 13. Även den allmänna regeln i fl. 2: 1 är, nästan ordagrant, hämtad från tigL. — Fl. 2 är i KrL betydligt omarbetad; texten har där följande lydelse: »II. Nu kunna av ett bugg av vå<la bliva flera sår. varav en man ljuter döden. Det skola tolv män från samma härad rannsaka med vittnen, om några voro närvarande, och svärja var för sig. om det var vådaverk eller ej. Var det vådaverk, höte ban 20 marker i vådaverksbot, målsägandens ensak. Denna ed skall fullgöras på lagtinget närmast därefter, och den som gjorde dråpet låte förut med två bofasta män tillsäga konungens länsman och målsäganden. Få de dessa bud och komma ej. ehuru de äro utan förfall, då må han gå sin ed inför häradshövdingen eller hans domare, och han lägge genast fram 20 marker till målsäganden eller ställe borgen därfiir. och han vare saklös för konungen och häradet. Hava ej konungens länsman och målsäganden blivit så tillsagda, då skall den eden stå över till nästa tingsdag efter det att målsäganden och länsmannen hava blivit lagligen tillsagda, och då må ederna fidlgöras. vare sig de äro närvarande eller ej. Och alltid då någon bjuder sig till alt fullgiira vådaverksed för vådaverksbot, brister han åt eden, då kommer vådaverk i viljaverk.» Med sista meningen jfr fl. 18: 1. 1-1. Första meningen av fl. 3 pr är hämtad från FD M 7 pr, \'mL .M 7. .\ndra meningen har motsvarighet i ögL 1:1, FD M 4, \’mD M 4, HD M 3 ])r. Fl. 3: 1 är hämtad från ögD V 1:1. 15. »Han», d.v.s. gärningsmannen. 10. Det är m.a.o. fråga om återstudsning, som jägaren icke har kunnat beräkna, ett fall av s.k. handalöst vådaverk (jfr fl. 4). 17. »Så som förut är sagt», d.v.s. 20 markers böter ocb 12 mäns ed. — KrD har i stället för fl. 3 en helt annan text av följande lydelse: »III. Skjuter någon efter oskäliga djur, eller till måls med båge eller s|)jut, eller kastar sten, stång eller kniv eller något annat, vad det än är. varav skaila kan ske, eller kommer en människa i vägen och får döden därav; kan han fullgöra vådaverksed med tolv män, höte han 20 marker, målsägandens ensak. Ilrisler han åt eden, räknas del som viljaverk och ej som vådaverk.» 18. Fl. 4 är en direkt fortsättning av fl. 3: 1; fl. 3: 1 och fl. 4 iiro tillsammans en, j)arallell till fl. 3 ])r. fl. 4 sålunda till senare delen av fl. 3: 1, meningen »Kåkar det någonstädes . . . nio marker». Diksom fl. 3: 1 iir fl. 4 hämtad från ÖgD 1:1. Fl. 4—5 saknas i KrD. 10. »Handalöst vådaverk», fsv. lutnillös vapc. d.v.s. vådaverk som icke har vållats av någons hand, eller som det heter i S II 5: »så att ej följer hand hugget» {sua ät ei fölr/he hand hugge], exemj)elvis en olycka som sker genom att ett vapen studsar tillbaka och får en annan riktning än den gärningsmannens hand hade givit den, eller genom att det kastas över ett hus o.dyl., där gärningsmanneu icke kan se, var det faller ned. Termen »handalöst vådaverk» fiirekommer både i de götiska och de svenska landskapslagarna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=