FÖRKLARINGAR TILL DRÅPAMÅLSBALKEN II Fsv. Drd/xihdlker mcji inipd, lialktMi oni dråp av våda. Iiuudiåll: Allmiinna rojilor tiH' vådavork (‘2. 18: 1). Olika fall av våchulråp (1 Dråp och annan våldsf^ärning av omyndig (13—löl. \'ådavcrk av kvinna (15: 1), av fader cdlcr moder (18|. Havande kvinna dräpt av våda (Kh. .\nsvar fiir vansinnig mans eller kvinnas gärningar (17). Död eller annan skada vållad av husdjur (19). 12). Om dråj) på hnshonde eller herre av våda H 9: 1. Om man eller hnslrii dräper den andre av våda l'Z 33: 2. Om någon hlir innehränd av våda H 28: 4. Fsv. Vdftc (gen. dal. aek. vdpd) m. våda. olycksfall, olyckshändelse (t.ex. vådeld); fara: drdp inef) ixifxi sålunda: dråp nian ond avsikt, till följd av missöde eller tillfälliga omstiindigheter. i motsats till drdp inep vilid-, se ovan s. 233. lOtersom vådaverk medfiirde lindrigare straff än viljaverk, kommer innehållet i de håda vådaverkshalkarna 1) II och S II alt till stor del bestå av beskrivningar på vådaverk; dessa e\em|)el kunde sedan tillämpas i andra likartade fall. Det gällde framlor allt att avgränsa \ad som kunde bedömas som vådaverk, så att garantier ska|)ades mot missbrnk. till förfång särskilt för målsägandens rätt till böter och skadestånd. \’idare ges regler för hnr gärningsmannen skulle styrka, att han haile handlat nian avsikt alt skada. .Som allmänna villkor för vådaverk fordrades dels all gärningsmannen omedelbart gick vådaed. d.v.s. med ed försäkrade, alt gärningen hade skett av våda, dels alt han .självmant till målsäganden erbjöd och erlade vådaverksbot (»genast framlägga penningarna, så snart eden är fidlgjord»). Om det giillde ett dråp, var målsägandens samtycke nödvändigt, för att det skulle kunna bedömas som vådaverk. Dråp begånget av minderårig (mellan 7 och 15 år) bedömdes alltid såsom vådaverk (fl. 13). Likaså dråj) begånget av vansinnig, om hans vansinne hade blivit l)å föreskrivet sätt kungjort (fl. 17). •MICL följer till en början (fl. 1—2) ()gL. så framför allt i de allmänna reglerna (fl. 2), men däreiler i huvudsak UL (och de andra svealagarna). Halken l)örjar —i likhet med förlagan OgL — med en specialbestämmelse (fl. 1). Därefter följa i fl. 2 de allmänna reglerna för en rättegång om vådaverk. i anslutning till ett fall av »högsta våda» (fl. 2). .Sedan kommer en rad av exemjiel på vådaverk, de flesta hämtade från FL. men ett j)ar också från ()gL. Uppdelningen på en miingd små kapitel är knapjiast motiverad och väl genomförd; det hade sannolikt varit bättre alt sammanfeha dessa olika fall av vådaverk i en flock ocb nmler en hiiviidrnbrik. Ibland går gränsen mellan två flockar på ett ganska onaturligt ställe (fl. 3: 1 - - fl. 4. fl. 15: 1 fl. lö). Ujipdelningen av vådaverken på två balkar, D II och .S
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=