FÖRKLARINGAR TILL DRÅPAMÅLSBALKEN I Fsv. Drupabalkcr luef) vilid. balken om dråp med vilja. Innehåll: Två män dräpa varandra (1). Dråparen hlir gripen inom ett dygn eller dräpt av målsäganden (2—öl; dråparen hlir gripen senare, åtalad vid ting och dömd Iredlös (ö—12, 18—21. 25:1, 27, 33, 37:1), gäldar höler till målsäganden oeh får av konungen fred (13—15|. Nidingsverk (lö). Bcitcr för dråp i särskilda fall (22—26). Didgadråj) (28—30). Dråi)aren är utländsk man (17), kvinna (31—32), präst (34), löskerkarl (38). Den dräpte är präst (35). Målsäganden är utomlands (36). Tvist om dråpsmål (37 pr). Duhhla dråpshöter: dråp i försåt (41), under konungens ledung (42). Löskerkarl gör sår (39—40). Om dråp vid våldgästning Kg 23: 5, 8. .\lla mord oeh dulgadråp skola avgöras av häradsnämnd R 37: 1. Fsv. vili (gen. dat. ack. vilia] m. vilja, uppsåt; tlrap nicp vilia sålunda: up})såtligt drå]), i motsats till drap incf> vdfxi dråp av våda. .Ifr viliavärk n. uppsåtlig gärning, vdpdvärk n. skada genom våda. utan att giirningsmannen har velat den; jfr den allittererande förhimtelsen vilid ok vdldd vilja oeh vålla (not 62). Det ;ir ungefiirligen samma åtskillnad som mellan dolus oeh culpo; dock inhegripes i vådaverk iiven viss Cdsus (olyckshiindelse). De håda halkarna om dråp och sår äro i M1'L ui)pdelade på två, allteftersom giirningen skedde med avsikt och heräkning eller av våda. Aven i det senare fallet medfeirde giirningen ansvar och straffi)åföljd. men den hedömdes vida mildare och h(')terna voro avseviirt mindre. F()r vissa hrott är uppsåtet, den onda avsikten något viisentligt och ofrånkomligt; så är fallet vid mord. våldtäkt, rån och stöld. De stodo följaktligen helt utanför u|)pdelningcn mellan vådaverk och viljaverk. En lirand kunde diiremot antingen vara anlagd eller en ren olycka (vådeld, eldsvåda). De håda termerna drop mel) vilid och drdp incp vdpd motsvara den kanoniska riittens »homicidium voluntarium» och »homicidium casuale» och kunna möjligen vara hämtade därifrån. R. Ilemmer har i uppsatsen »Om vådaverken i den svenska landskapsrättcn» (i: .Skrifter utg. av Institutet för rättshistorisk forskning Ser II, hd 2) framställt teorien, att skillnaden mellan viljaverk och vådaverk icke är ursprunglig i nordisk rätt ulan går tillhaka på kyrkligt inflytande. 13. Fl. 1 är hämtad från OgL 1) 1. Övriga flockar sakna 1. Fl. 1 13 direkt motsvarighet i landskapslagarna. KrL 1) I 1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=