Magnus Erikssons l andslag XXVI. Huru böter skola gäldas efter en död.^*^ Alltid då det skall bötas för faders gärningar, som han har förbrutit, eller moders eller andra fränders, då skola alltid böterna gäldas av dens lott, som gjorde brottet, vare sig det är lösöre eller jord. Finns intetdera, då vare arvingarna saklösa både till målsägande, konung och härad, ty man är ej skyldig att gälda en annans böter, där man icke har uppburit något. 228 XXVII. Om man icke binder någon till dråpet inom natt och år. Nu binder han ingen till dråpet inomnatt och år efter att gärningen gjordes; sedan har ingen rätt att binda någon till dråpet, utan den må vara saker som vidgår.^* XXVIII. Om ingen vidgår och ingen blir lagligen förvunnen till dråpet inomnatt och år.'"^^ Nu vidgår icke någon dråpet, och icke heller blir någon lagligen bunden till det inom natt och år efter det att dråpet skedde; då är häradet saker till fyrtio marker, omicke häradet kan visa den skyldige dråparen. Det kallas dulgadråp.^’ Av dessa fyrtio marker tage konungen två lotter och en tredjedel arvingarna till den man, som blev dräpt, om de äro inom riket.Äro de ej inom riket och komma ej brev eller bevis från rätta arvingar inomnatt och år efter att dulgadråp blev utdömt, såsom förut är sagt, då delas dessa åtta örtugar och tretton marker så som säges i ärvdabalken om danaarv.^^’ XXIX. Om dulgadråp."-^ Nu åtalas härad för mordgäld;'"’ då skall häradsnämnd visa, att han dog av sjukdomoch ej av någons handaverkan,'*^ eller att rätt arvinge har åtalat den skyldige på instämt ting inom natt och år, eller ock att någon har vidgått inom natt och år, eller ock att de visa sann dråpare med säkra vittnen.'’” Har häradet icke någon av dessa urskulder för sig,*''* som nu äro sagda, då skall häradet böta mordgäld, fyrtio marker; konungen tage två lotter och målsäganden tredjedelen, såsom förut är sagt.*’^ Dessa böter skola utgå efter mantal, av envar som är femton år eller mera av mankön. För alla
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=