Dr åpa mål s bal ke)i 1 dråpsplatsen, eller ock att de voro där men utan att vilja och vålla, att han ljöt döden, de skola vara saklösa. Och sedan har den rätt, som har mist sin frände, att binda den till sannbaneman,'*’ som han vill, och den till hållbaneman,'' som han vill, av dem som voro på dråpsplatsen och icke blevo undantagna av nämnden, bådadera med ed av tolv män på tinget. Blir han förvunnen till dråp, då skall han hava frist att fara till konungen och tillbaka, så som förut är sagt."- 227 XXII. Om hållbanemans böter. Nu äro hållbanemans böter nio marker. Skylies någon för att vara rådbaneman,*’ må han värja sig med ed av tolv män eller böta sex marker till treskifte.‘‘ XXIII. Om dråparen dör, innan han är lagligen förvunnen. Dör den som gjorde dråpet, innan han är lagligen förvunnen, och vidgå arvingarna det, då böte de laga böter, fyrtio marker till treskifte. Neka de, då skall det stå till häradsnämnd, och de skola råda över halva nämnden var. Frias han, vare han saklös; fälles han, böte hans arvingar laga böter, såsom förut är sagt."’ 7-la XXIV. Omdråparen dör, innan hans frist är utlupen.'*’ Om dråparen dör, sedan han är lagligen förvunnen och innan hans frist är utlupen, då skola hans arvingar böta laga böter, fyrtio marker till treskifte. XXV. Om dråparen dör, sedan hans frist är utlupen." Nu dör dråparen, sedan hans frist är utlupen och innan han får fred eller ock utfäster böter till målsäganden; då böte hans arvingar åtta örtugar och tretton marker till målsäganden, och de skola vara saklösa till konung och härad. Om böter äro utfästa, gälde arvingarna dem av hans egendom.'^ § 1. Och alltid, då man skall binda en annan till ett dråp enligt lag, har han rätt att göra det inomnatt och år efter att dråpet blev gjort, vare sig han vill förr eller senare.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=