Magnus Erikssons landslag 184 till »Till (lossa rätlareting skall häradshövdiiifjiMi ulso nämnd. Inlv män från häradel», varefter MML:s text användes nförändrad. Fiirfarandet är rätt belysande ftir tillknmsten av KrL oeh den omredifjerinj^. som därvid har ägt rinn av den iildre texten. — l]fter horlflyttningen av fl. 30 oeh 34 |=KrI. R 41 oeh 42) kommer innehållet i de mellanliggande floekarna (MKL R 31—33=KrL R 34 pr. 30—37l att Ihinfiira sig till häradstingets vanliga nämnder. Lilt.: K. II. Karlsson. Den svenske konungens domsriitt oeh formerna för dess iitiivning 1 (18001; IL Ilildehrand. .Svenska statsförfattningens historia ilSOth. s. 13Ö f. (oeh d:ir eit. lilt.); \. Ilerlitz, Grunddragen av det svenska slatsskiekets historia (4 iippl.). s. 42 (oeh diir eit. litt.). 03. »Kalla samman sina nämnder», fsv. nänulir siiui sc. Jfr OgL R 1 Xii mill kiimini/cr räfst .sina seid. Man har tydligen i MEL velat undvika ordet räfst i delta sammanhang. Det förekommer doek i fråga om konungens häradsnämnd i fl. 20 jir. 04. I stället för orden »Xu vill konungen . . . från häradet» har KrL »'Lill dessa rällareting skall häradshövdingen nämna tolv män från häradet». 05. Om häradshövdingens skyldighet alt komma till tinget se fl. 12 oeh 10. 00. .Sista meningen i fl. 30 (»X'u nämnes en man . . . höte han tre marker ) motsvaras i KrL av R 33 pr: »Den som lagligen hlir nämnd i stämning eller till nämnd, vilken nämnd det än kan vara. eller hlir nämnd till syn eller utnhilning. om han nekar oeh sitter hemma idan laga förfall, höte han tre marker till treskifte. tt7. FL 31 är i KrL delad på R 30 oeh 41: 1. 08. I KrL tillägges: »oeh de skola ieke hasa rätt atl förkasta flera än tre i samma sak». 00. »Det skall stå fast oeh ej gå tillhaka», fsv. /lef stdndc ok ei dter r/anpe. d.v.s. det kan ej förklaras ogiltigt. Jfr .1 1:1 med kommentar. 100. »Förrän den har svurit», d.v.s. med ed hekriiflat sin dom. — Samma regel gäller för syner enligt B 20: 1. Oeh ej gå ed mot nämnden», fsv. ok ci cf> niofc (jdmjd. d.v.s. med ed hestrida nämndens beedigade utsaga. Ordet »niimnden» förutsiittes då vara underförstått ur det föregående, vilket ger en siiråkligt fullkomligt korrekt text. Man får oekså saklig motsvarighet till ögL R 4:1 pd imi lU/h ep oinotc nämd (/dm/d. \'issa handskrifter ha emellertid: ok ci edh niotc cdh r/dmjd »oeh ed får ej gå mot ed». 102. Oeh ej får ihimnd gå emot niimnd», fsv. ok ci nämd dinotc (/(imjd nämd. Xiimnd får ieke döma i en sak, som redan (genom en heedigad ulsagal har avgjorts av en annan nämnd. Bestämmelsen finns oekså i slutet av KrL R 21:2 ise ovan not 40). 103. I'l. 32 pr om vad mot häradsnämnd »under konungens utforskande av sanningen» horde ha haft sin jdals först efter fl. 35 oeh 30 om vad mot häradshöxding oeh mot lagman. —Om vad mot tolvmannanämnd oeh straff för orällrådiga nämndemän finnas heslämmelser i Magnus Erikssons I’ppsala-stadga 1344 i.SD 5. s. 3781: straffen äro betydligt mildrade i MIT.. — FL 32 pr motsvaras i viss mån av KrL R 37, ehuru det där är fråga om andra nämnder: »XXXVII. Vill någon vädja mot nämnd, då skall han vädja, förrän den har svurit. Mot härad.snämnd vädje målsäganden under lagmansnämnd med tre marker, och var nämndeman med en halv mark. Mot lagmansnämnd vädje målsäganden under konungens niimnd ])å räfst eller landsting med sex marker och varje nämndeman med en mark. Fiirlorar målsäganden. tage nämnden hälften av det som sattes i 101.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=