Räf f egäfl gshalkcII 183 skall änka l>ära l)U(lka\k‘. oni hon c'j har en son. soin är äldre än 1'einton är» hade stält sist (eller ».Alla skola l)ära hndkavle . . . Irälse eller ofrälse»). Men ordningsf(")ljden iir (iverlagen frän källan fiir lagtexten, d.v.s. l’L R 1:1. \’niL H ä. <S<S. Fl. 28- KrL H 17. 89. »Förverkat», fsv. fori/iort (hs \)\ andra handskrifter ha: f<>rthi(jh(it »genom all liga förverkat». Fikasä KrL. 89 a. Med fl. 28 jfr OgL R 10. I den medeltida svenska rätten gör sig en tendens giillande alt hindra förlikning mellan en skadelidande och en skadegiirare. vilket sknlle medföra, all skadegiiraren undgick böter till konung och hiirad. OgL R 10 visar denna tendens pä ett tidigare, MFL R 28 i)å ett senare stadium. .Ifr iiven FL R 7:0. VmL R 10 och siirskill VmL R 28: 1, som ger länsmannen riill alt stämma en honde med krav pä att han skall viicka ätal. .Ifr också Kg 2,ä med dess ftirhnd mot all liimna frän sig mälsiiganderiilt. 90. FL 29 =KrL R 18. 91. »Lkirverkal», fsv. fonjiort |hs .V); andra handskrifter ha också här: forthi(jhat (se not 891, KrL fortapprit »förlorat». 92. I'L 80—84 handla om konungens nämnder. Dessa sammankallades h ä r a d svis för att döma i luigre instans, och de kallades därför också »häradsniimnd» (rubriker till fl. 80. 84. fl. 82: IL Niimnden bestod av 12 män från hiiradet, idsedda av hiiradshövdingen. hälften frälsemän och hälften bönder; dessa 12 skidle viirja eller fälla, d.v.s. de skidle med enkel plnralilet (fl. 83) avgöra i de mål, som förelades dem. Domare sknlle vara »den som har konungens dom», och »den som har hans domssigill» skidle vara med. tydligen som sekreterare, (fl. 84); domarna ulfiir- (hides (hirför i konungens namn. Dessntom skulle niirvara, idoin parterna i varje siirskill mål, hiiradshövdingen. vilkens domar skulle prövas, samt konungens fogde, som bevakade konnngens riill till böter. Hiiradshövdingen skulle ingå i nämnden, men hade ej riistriill (endast »de tolv» omtalas i fl. .81 och 88). Inkonsekvent iir, all lagmannen ej var med i niimnden, om en dom av honom hade överklagats. 1 fl. 87: 1 stadgas, vilka mål som skulle avgöras i första instans av sådan hiiradsniimnd; dessutom kunde andra mål hiinskjutas till niimnden genom vad (fl. 80). »Den som dessa tolv viirja eller fiilla, det skall slå fast och ej gä tillbaka» (fl. 81). Dock kunde man från niimnden vädja »under konnngens utforskande av sanningiMi» (fl. 82 jir). Om denna konungens dom i högsta instans handla de båda sista flockarna (fl. 88 89). Målen avgjordes diir av konungen sjiilv (eller den som var i hans stiille) utan anlitande av niimnd. Denna konungens högsta dom kallas i MhiL »riiltareling» (fl. 89). De hiiradsvis tillsatta nämnder, som kallades konungens nämnder (fl. 80) och \ ilkas domar utställdes under konungens domssigill (fl. 34), må noga skiljas från de konungsniimnder. som utsågos i varje lagsaga av konungen och lagmannen fiir att rannsaka i högförräderimål och om brott mot konungsbalken (Kg 81). FL 80 utgör en bearbetning av (igL R 1. 1 KrL skedde en radikal fiiriindring. Konungens bäradsnämnder sammanslogos med riillaretingen till en enda instans. Delta bar i lagtexten huvudsakligen åstadkommils genom all MliL R 80 och 84 ha flyttats till slutet av balken, efter flocken om rättareting (MliL R 89 =KrL R 40), varvid anslutningen har markerats genom all de inledande orden i MLiL R 80 »Nu vill konungen kalla samman sina nämnder. Då skall hiiradshövdingen niimna tolv miin från häradet» i KrL R 41 ba iindrats
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=